tisdag 3 juni 2008

Mina fördomar...


Idag var vi på Etiopiska ambassaden för att skaffa visum. Det var trångt, jag stod med Stella i famnen. Plötsligt blev en stol ledig intill en ung Somalisk kvinna i lång kjol, långärmad blus och med håret ordentligt täckt.
Vad göra?
Jag läste en gång en intervju med en muslimsk invandrad kvinna som berättade att det mest chockerande hon sett i Sverige var en kvinna på tunnelbanan som hade en hund i knäet. Jag har bott i både Libanon och Marocco, och vet att många muslimer betraktar hundar som orena (haram), och att många anser att Koranen förbjuder hunden som husdjur. Läste nyligen om en lärare i USA som fick sluta sin tjänstgöring därför att muslimska studenter inte kunde acceptera hans handikapphund.
Så vad göra? Sätta mig intill den unga kvinnan och riskera att hon blev stressad/arg/rädd? Låta bli av kulturella hänsyn? Stå på mig? Vi är ju i Sverige, jag måste väl få ha hund på de villkor som gäller i vår kultur.
Jag satte mig. Stella hade tråkigt, pep litet, trampade runt i mitt knä.
"Baby?" frågade kvinnan som varken skrek, rusade upp, eller gick till attack.
"Baby!" instämde jag.
Hon talade Somaliska, mycket litet Engelska, mycket litet Svenska, litet Amarinja. Jag kan inte ett ord Somaliska.
Vår konversation gick sådär.
Plötsligt pekade hon på en affisch som var skriven med det Etiopiska alfabetet.
"I can read." sa hon stolt, och läste den understa raden.
Jag läser dåligt, men tillräckligt bra för att inse att hon läste rätt.
Jag nickade imponerat. Hon log stort.
Under tiden somnade Stella.
Intet är som att undersöka sina föreställningar/fördomar.
Ifall jag inte hade satt mig på den lediga stolen hade jag säkert övertygat mig själv att den unga kvinnan aldrig hade accepterat en hund som granne. Jag hade haft fel, men det hade jag aldrig fått reda på.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fast nu blev det fel. Halal är det som är OK, det som är orent heter haram.

Unknown sa...

Tusen tack - nu när du säger det... ändrar genast!