Igår hade hundarna fått göra något de känner igen: hålla mig sällskap på ett trevligt café. Här sitter jag och skriver, det är svårare när de inte är med, men någon större nöd går det inte på mig som ni ser...
På lunchen hade de antagligen blivit överraskade av att en höna hoppade upp och satte sig på en stolsrygg vid bordet. Nemi hade nog försökt jaga bort den.
Själv blev jag överraskad över utbudet av måltidsdrycker:
9 kommentarer:
hihi vilken söt höna :-)
"det är svårare när de inte är med"
- har du lättare att koncentrera dig när de med, eller ger de dig motiverade avbrott då och då eller ett större lugn när ni är samlade eller ...?
(För mig är det mesta svårare utan hundar så det låter alldeles självklart för mig ;-)
Åh, Afrika... jag känner dofterna och värmen ända hit!
Spännande med en "stor stark bear" till middagen!
Hönan hade definitivt trasslat till lunchen med två labradorer..
Men det ser härligt ut!!
Jag blir så nyfiken på vad du gör där nere i Afrika. Det kanske är en för privat fråga?
Har själv aldrig satt min fot på den Afrikanska kontinenten, men dina bilder inspirerar mig verkligen. Kanske är det dags att resa dit? Annars får jag liksom nog bara av att flytta mellan olika länder. Känner inte alls för att resa egentligen. Varje dag är fortfarande som ett äventyr. På gott och på ont.
Trevligt det ser ut
Till Olga da Polga: Jag har lättare att koncentrera mig med en hund eller två i närheten.
Till Desperat Hemmafru: Jag har varit på 60-årskalas, sedan ska jag skriva, sedan ska jag fotvandra...
Ett par av dryckerna verkar lite annorlunda :)
Verkar annorlunda färgstarkt alltihop om man jämför med mitt liv :)
en grå tant i en Blekingestad.
Vilka bilder - fantastiskt!!
Mary Juana te..låter ju spännande!
Skicka en kommentar