Sedan ögonoperationen tycker jag att Zelda har blivit mer aktiv. Plötsligt kan hon rusa runt med en leksak så att mattorna ryker, hon leker mer, och vildare, med Nemi.
Då slås jag av en hemsk tanke: tänk om hon varit lugn delvis därför att hon haft besvär av håren i ögonen?
Bild: Och igår tittade vi in en liten sväng hos Hannah på café Pärlan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vilken trevlig blogg du har!
Jag brukar titta in lite då och då.
Det är trevligt och inspirerande att följa era dagar.
Jag gillar också freestyle helskarpt! Vi ses kanske på någon freestyletävling snart :-)
kanske har det varit så ... men nu hon är glad och bekymmersfri! Vilken tur! Det är också tur att man kan operera sådant smått, smått och trots att det är så litet, blir skillnad ...
Ja, det är en hemsk tanke. Men det kan ju faktiskt ha varit så. Jag fick också en hemsk tanke när Buzz fick dra ut en massa lösa tänder underkäken för snart två år sedan. Han krockade med en labrador och slog ut två tänder. Vid veterinärkontrollen konstaterades att ytterligare fem tänder var lösa. Han sövdes och tänderna drogs ut. Dagen efter operationen vid första rastningen bara rusade han runt av glädje. Han till och med lekte med en boll (som han knappt gjort varken före eller efter detta tillfälle) som han tog i den nyopererade munnen (!) och kastade iväg den. Då slog det mig på samma sätt som dig. Tänk om han hade lösa tänder även innan han krockade med labradoren. Och tänk om han hade gått runt och haft ont? Han har ju ett underbett och de tänderna som drogs ut hade ju varit exponerade för smällar även tidigare. I så fall var det ju en himla tur att han krockade med labradoren. Så får man liksom tänka tror jag.
(Och att han sedan blev betydligt snyggare utan tänderna som stack ut gjorde ju inte saken sämre. Han ser väldigt söt ut idag... ;-))
Tänk vilken tur Zelda har, som har dig till matte, som faktiskt fixade operationen!
Skicka en kommentar