To crate or not to crate... Lagen har en åsikt.

Det har blivit alltmer populärt att ha hunden i bur. Hunden får sova i sin transportbur, och man har hunden i buren när man är borta (då kan den inte ställa till med någon skada). Jag läser till min förvåning i den amerikanska boken om CC att det tydligen uppfattas som normalt att lämna hunden i transportburen på dagen när man är på arbetet.
I bild: hundbur för hemmabruk.

Buren, the crate, ska då ses som ett tryggt och naturligt ställe för hunden att vara på. Första gången jag såg detta i Sverige var när en arbetskamrat som inte haft hund tidigare skaffade en tax. Den tillbringade större delen av sin vakna tid i en liten bur av hårdplast som den nätt och jämt kunde vända sig i. Nästa gång jag såg det var hos bekanta vars pigga lilla terrier inte ville sluta studsa upp och ner när jag kom. Problemet löstes med att han trycktes in i transportburen, och där blev han kvar under de två - tre timmar som mitt besök varade.

Att gå på hundutställning är alltid utvecklande. Jag fick som sagt hundvakt på söndagseftermiddagen så att jag kunde åka ut till Älvsjö och gå på World Dog Show. Där hittade jag ekologiska bajspåsar (gjorda i Sverige), ett nytt litet halsband och annat smått och gott. Jag fick även med mig en informationsbroschyr från jordbruksverket som innehöll en överraskande upplysning: i Sverige är det olagligt att förvara hundar i transportburar utom just vid transport, utställning och så vidare, hur praktiskt det än kan te sig för ägaren. Det hade jag ingen aning om!

Jag frågade förresten Kim, mitt orakel i hundbutiken om detta just innan jag skulle hämta Zelda, tänkte att det säkert har skett en hel del sedan jag hade valp senast (jag var då tio år). En sak som har skett är att det har blivit vanligare att använda burar för att exempelvis få valpen rumsren.
Kim fnös: "Det är ju inte någon burfågel du ska skaffa... Valpen behöver lära sig hur den ska uppföra sig, inte hindras från att busa genom att stängas in..."

Eftersom jag ändå har läst en hel del om hur trevligt hundar tycker att det är att kunna dra sig tillbaka in i sin bur så står Zeldas transportbur framme, öppen och inbjudande. Hon går in i den ibland för att gräva litet i ena hörnet. Utöver det har hon bara lagt sig där en enda gång, och det var när vi hade haft en konflikt om ett grisöra. Då var hon svårt sur (jag gissar, det såg så ut). Hon blängde på mig som en förorättad femåring, markerade tydligt att hon minsann hade gått sin väg (fast hon inte var mer än 2 meter bort). Hon väljer annars att ligga under bordet, under min stol eller på mattan i hallen med uppsikt över en så stor del av lägenheten som möjligt.

(Så gjorde alltid Nestor - la sig så att han hade maximal koll på det som skedde runtomkring honom.)

Man kan ju bara gissa hur en social hund upplever att leva en stor del av sitt dygn i en bur som den i bild...