Just nu arbetar jag med att utveckla mina belöningar. För att göra det behöver jag få kläm på min egen belöningsprofil - hur gör jag när jag belönar hundarna?
En del saker som de tycker är svåra väljer jag att inte belöna alls, som att ta sig över en del av de galler vi passerar dagligen. Där tycker jag att det är belöning nog att de kan fortsätta, jag säger ingenting. Annat belönar jag med ord och klappar, Zeldas ansatser till lek, exempelvis, trots att det går allt bättre, och att leken ju ska vara belöningen i sig. När hon tar tag i en leksak och håller litet i den skriker jag duuuktig hund och klappar om henne. Hon gillar inte att jag tjoar, och det är tveksamt om klappen är särskilt uppskattad i det läget, så egentligen tror jag att hon upplever mitt försök till belöning som en mild bestraffning. Så det ska jag sluta med.
Jag belönar samma saker för länge därför att jag tycker att hundarna är så duktiga som gör något överhuvudtaget, och jag har på tok för lite variation i mina belöningar.
Vore kul att höra vilken som är den största/bästa belöningen hos er, och vad hunden ska göra för att få den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
God morgon! Rekommenderar Fredrik Steens blogg idag av alla dagar.... dels pga bilden han har, kommer säkert få dig att le och sedan handlar det just om belöningar i viss grad. Hälsningar Ewa
Att jag leker med min pudel, det är det bästa hon vet. Vi har dragkamp, eller så jagar jag henne, eller så låtsas jag vara rädd för henne. Jag tror hon verkligen gillar det. Men hon behöver inte göra något särskilt för den belöningen. Jag orkar liksom inte göra sån lek, när vi ex tränar agility, utan då blir det godis etc som belöning. Jag ser andra som kastar bollar o leksaker istället för godis, men känns som det inte funkar för mig :)
Jag har fått träna A att hålla leksaker och "kampa". Han vågade inte riktigt. Men ragerade lite på beröm då så som du beskriver. Då började jag med "duuuuuktig" el "braaa!" i väldigt låg ton och s.a.s. i takt med kampandet. Löste det för oss:) Ute blir det, iaf då o då, så att jag liksom "skuttar iväg" och vi springer hoppande ihop eller så. Förutpm klicker o godis då.
Håller med om att det inte är det enklaste!
Godis funkar bra på mina, labbar är tacksamma på det viset. Men sen är de olika, en funkar lekinviter och "ta-fatt" fint på, medan den andra blir för uppjagad. Jag måste undersöka vidare, tack för "påminnelsen" !
Det där med att belöna för länge känner jag igen! En lång och segdragen belöning som räcker in i nästa moment eller så är ju egentligen bortkastad. (Eller i o f s får den Rudi på strålande humör och det är ju bra förstås).
Jag har skrivit förr om att ostbågar är bästa belöningen när det gäller rallylydnad hos oss. Och då bara som externbelöning EFTER genomgången bana.
Nya pipleksaker är värda så mycket för Rudi så han skulle klart gå genom eld och vatten, över höga berg och genom djupa dalar för at få pipa med ett sånt! Men han kan bli FÖR fixerad vid den om han vet att en ny pipis lurar bland belöningarna.
Korv, ost, kycklinghjärta, blodpudding är vardagsbelöning där osten smäller högst. En ostbit i min mun, lite smackande från mig och, åtminstone på hemmaplan, får jag Rudis hela uppmärksamhet. När han är som duktigast, eller som en överraskning, spottar jag ut biten och han fångar den oftast perfekt.
Pannkaka är nästa lika värdefullt som pipdjur, våfflor likaså.
Däremot vet han inte vad kampa är, hans mun är så mjuk så det finns inte i hans värld att hålla hårt i något eller att dra.
Belöningar - det är intressant och spännande, tycker jag!
Vill bara börja med att säga att din blogg är jättetrevlig :)
Min hunds bästa leksak är ett mjukt pipdjur som har ett kaninskinn bundet om sig och ett långt rep i ena änden så man kan slänga och släpa det så han får jaga ifatt den. Den är nästan alltid populär.
Ibland är han inte på lekset humör då blir det godisbelöningar, kokt kött är godast tycker han, lägger oftast godiset i skål och har det som externbelöning, bra för att åf lite mer fart tycker jag.
Skicka en kommentar