Som ni vet har Zelda varit tveksam till våra närliggande parker. I Spökparken som är den närmaste blev en chihuahua ihjälbiten av större hundar alldeles nyligen, och i Vasaparken dog en hund som beskrevs som liten, vit och fluffig på samma sätt.
I Spökparksfallet var chihuahuan lös och de stora hundarna kopplade, i Vasaparken var det tvärsom - hunden som dog gick i koppel, de andra var lösa.
Spelar det någon roll? Jag brottas litet med frågan. Enligt lagen råder strikt hundägaransvar, men det är ju stor skillnad mellan situationerna. I den ena har vi en lösspringande liten hund som rusar fram till kopplade stora hundar som gissningsvis uppfattar den som en kanin och klipper till (hundarna i fråga är saktmodiga och milda i "vanliga" sammanhang). I det andra fallet har ägare som inte kan kontrollera sin hundar av kamphundstyp släppt dem, och en liten hund som promenerar stillsamt med sin ägare får sätta livet till.
Men nu ska vi ut på (nästan) landet för att fira en aningen försenad påsk!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
usch så hemskt.
kloka Zelda! usch hemska tanke att råka ut för något så förfärligt som hänt i parkerna som Zelda vill undvika ...
Glad Påsk!
Min mardröm!
När jag reser runt med mina hundar, går i främmande parker och allér, är min största bävan att det rusar fram en liten söt vovve antingen i flex eller helt utan koppel. För jag vet med säkerhet att mina odjur skulle uppfatta situationen på ett väldigt trist sätt och det skulle med största sannolikhet sluta ännu tristare. Och ändå gör de så gott de kan :(
Fy, vilken mardröm...för alla inblandade!
Men som stadshund måste man ju få njuta parkliv också, vilket dilemma.
Hur är det förresten där i västlandet, har ni samma regler som vi här i östlandet, att hundar måste vara kopplade i naturen under tiden den 1.3.-20.8?
I jaktlagen och jaktförordningen. hund under tiden den 1 mars till 20augusti ska hållas under sådan tillsyn att den hindras från att löpa lös i marker där det finns vilt. Detta innebär inte automatiskt att hunden måste vara kopplad men den måste stå under sådan lydnad som om den vore kopplad. Och beroende på kommun råder alltid koppeltvång på vissa platser.
I jaktlagen och jaktförordningen. hund under tiden den 1 mars till 20augusti ska hållas under sådan tillsyn att den hindras från att löpa lös i marker där det finns vilt. Detta innebär inte automatiskt att hunden måste vara kopplad men den måste stå under sådan lydnad som om den vore kopplad. Och beroende på kommun råder alltid koppeltvång på vissa platser.
Här i östlandet är koppeltvång som gäller under sommarmånaderna. Lösa får hundarna springa enbart innanför en stängsel på egen gård eller hundpark. Och många kommuner och städer har koppeltvång året om för alla andra hundar än just de som används i jakt.
Usch, det där är det läskigaste med att ha hund! Man kan göra allt för att se till att den egna hunden håller sig nära men det är en omöjlighet att dressera sin omgivning. Jag hoppas nu att Cassi blir monstruöst stor (lagom troligt) och väldigt svart (högst troligt) så att ingen vågar sig i närheten av henne när det skymmer.
Ja, det blir fågel redan nästa gång. Mest för att nosa på och bekanta sig med, ingen regelrätt träning. Många uppfödare av jaktretrievers introducerar fågel redan innan valparna flyttar till sina nya hem. Vissa hundar (inte så vanligt bland labbar förvisso) kan annars tycka att fågel är lite läskigt och äckligt och därför är det bra att de funnits med under uppväxten.
Detta är en mardröm!! I Vasaparken och i Humlan har man varje morgon en hundsamling med hundarna lösa i en timme. Då är det hundar som blir bekanta med varandra liksom ägarna och det är en fröjd att se hur fint hundarna ordnar upp sina energier och förmågor på egen hand. Och hundarna springer som sjutton och får dagens motion på en liten stund. I Humlan samlas man 9-10 - i Vasaparken vill jag minnas att det var och kanske är 7.30
Okej, jag kan bara inte låta bli att lämna en kommentar i det här inlägget!
Jag blir totalt gaaalen på dessa hundägare som skaffar mer hund än de klarar av & dessutom släpper dem lösa på sådana ställen där andra vistas (både barn, andra hundar & människor). Det klassiska man får höra är "h*n brukar lyssna", det spelar ingen fröbannade roll när skadan redan är skedd!
En nära väns papilionblandis blev ihjälbiten i augusti förra året av en sankt behrnard och i februari blev jag & min drever attackerade av en lösspringande amstaff/pitbullblandning så jag vet mycket väl hur det känns att bli offer för det här!
Helt fruktansvärt, och än värre när ägarna är nonchalanta & iskalla.
Skicka en kommentar