Nu har vi träffat Memea Mohlin. Vi ska stämma av med henne ungefär varannan vecka under det kommande året för att få hjälp att göra Stella till en uppmärksam, glad och följsam hund.
Vi talade om vid vi kan vänta oss framöver, och om vad vi ska göra till nästa gång.
Uppgift 1: Lek! Memea föreslog att sonen och jag skulle tävla om vem som kunde komma på flest roliga lekar. Bara det fick mig att uppleva mina rätt få varianter på valplek som litet torftiga - klart att det går att hitta på fler, och roligare, saker att göra tillsammans. Och det är också klart att det blir lättare för Stella att vara uppmärksam på oss ifall hon uppfattar oss som kul personer.
Uppgift 2. Hitta a) ett busord som markerar "nu leker vi!", b) ett ord för inkallning (det har vi redan, det blev "kom") och ett som betyder "Hejda dig!" (det blir nog "nej").
Träna.
Vi började direkt med "nej", vilket var väldigt intressant. Memea demonsterarade, sa "nej" vänligt och mjukt, och sprutade litet vatten på Stella när hon ändå försökte ta skinkbiten Memea hade lagt på marken. Stella blev helt ställd, och hejdade sig mycket riktigt. Vid nästa försök hade hon fortfarande inte fattat, utan försökte ta skinkan igen. Ny dusch. Blä!
Nu var det plötsligt inte kul längre, så vi fick fick uppmuntra henne att komma fram och ta några skinkbitar. Att det finns ord som markerar om det är tillåtet eller inte att ta godiset har uppenbarligen inte riktigt trängt in... Vi har fortsatt att träna litet (utan vatten, det har inte behövts), men nu tror hon att nej betyder att hon ska gå och sätta sig bakom mina ben. Sedan får man övertyga henne om att det inte är farligt att komma fram.
Uppgift 3. Att börja vänja henne vid att "skvallra". När hon ser något intressant ska hon omedelbart belönas. Resultatet ska bli att om hon exempelvis får syn på en fasan, ska hon komma till oss för belöning i stället för att sätta av efter fasanen... Smart!
Nästa träff med Memea blir om c:a tre veckor när jag är tillbaka från Etiopien.
Då hoppas jag att Stella fortsätter att komma när vi ropar på henne, att hon har begripit vad "nej" betyder, och att vi har hittat på många nya lekar...
Nedan: Stella på gården.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar