Idag har Stella promenerat som en Cane Corsovalp hade fått göra: själv. Hon följde med och hämtade tvätt, travade modigt på trots bilar, bussar, sopbil (gick förbi med viss tvekan), och annat stort och smått. Jag bar henne inte ett steg!
Är mer stolt över mig själv än över henne, men tänker att hade min Cane Corsovalp tvekat inför sopbilen hade jag bara uppmuntrat henne och sedan lirkat henne förbi oväsendet. Jag hade absolut inte burit henne. Så jag lyfte inte upp Stella fast hon såg rätt ynklig ut, och hon klarade förstås upp situationen galant!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar