I mååål - 155 poäng!

Man behöver starka nerver för att tävla lydnad.
I lottningen om startnummer fick vi nr 10 av elva. Nummer nio var en schäfer. Nummer elva var en schäfer. Mellan dem skulle Nemi ligga i två minuter.

Den ena schäferns matte var ännu harigare än jag. Hon tittade oroligt på Nemi:
"Är hon snäll?"
Det kändes rätt rörande.
Om Nemi inte hade varit snäll hade hennes hund inte fått en skråma, men Nemi hade snabbt kunnat bli en före detta hund.

Men - det hände inga tråkigheter, alla hundar höll sig på plats som de skulle, även Nemi som fick en tia för sin insats! Sedan var hon lite loj när vi gjorde resten, men vi fick poäng för alla moment :-) och slutresultatet blev som sagt 155 poäng. Och det betyder att det eftersträvansvärda förstapriset inte känns helt ouppnåeligt längre, det delas ut till dem som har 160 poäng eller mer.

En slutsats - vi behöver träna mycket mer på detaljerna. En annan slutsats: jag behöver träna utan hund så att jag är alldeles säker på hur jag ska röra mig, det är svårare än det ser ut.

Vi får se hur långt vi kommer.
Nemi är i alla fall anmäld till ytterligare en lydnadstävling om tio dagar, det är paus i freestyletävlandet just nu (inga tävlingar) så det passar ju fint att Zelda och jag arbetar vidare med hennes program, och att Nemi som fortfarande behöver ett uppflytt med sitt gamla freestyleprogram får ägna sig åt lydnaden ett litet tag.

På det sättet blir träningen meningsfull och lite omväxlande för oss alla, hoppas jag.

Jag är verkligen så stolt över lilla Nemi som kom på en delad femteplats mitt bland alla brukshundar!