Ruben (7 månader) har hittat ett tuggben. Zelda parkerar sig i närheten, lugnt och stilla.
Så fort han släpper benet tar Zelda det. Hon är inte intresserad av av att tugga på det, men vill ha det ändå. Sedan behöver hon inte göra mer än ligga, Ruben vågar sig ändå inte fram. (De känner varandra, så han vet att hon kan säga ifrån om det behövs).
Zelda har numera makt och pondus, hon har blivit en hejare på effektivt icke-våld.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Tala om en bild av tydligt ledarskap!
Gammal är äldst, oavsett storlek! Sund hund som vet vem som bestämmer över resurserna...
Vilken retsticka! :-)
det är så roligt att få uppleva och se hundar tillsammans!
Det där känner man igen. Hundflockens regler är ganska tydliga!
Nyfiken på hur det slutade! Vem ledsnade först?
Zelda ledsnade först - när hon väl hade visat att hon kunde ta benet och behålla det om hon hade lust fick Ruben ta det igen.
hihi precis så där är det! Här hos mig visas den scenen i olika konstellationer.
Hos oss händer det inte så ofta. Det räcker med att Zelda kastar en menande blick på Nemi, ibland från andra sidan rummet, för att Nemi ska släppa det hon har och lägga sig på rygg.
Klok Zelda, tycker jag :)
Klok Zelda, tycker jag :)
Klok Zelda, tycker jag :)
Oj, vad tjatig jag blev! (Blev uppmanad av "programmet" att skicka igen pga felstavad ordverifiering.)
Skicka en kommentar