lördag 20 augusti 2011

Huuuuuuuu....

Idag klippte jag Nemi i pulpan för första gången. Hu!
Hon sa inte så mycket, bara ett pytte "pip", svårast var att fortsätta som om ingenting hade hänt. Dubbelhu!

4 kommentarer:

Britt Marie o Rudi sa...

Jag förstår att tuffa Nemi inte tyckte att det var så märkvärdigt. Zelda kanske skulle reagera mer? Jag har klippt Rudi i pulpan en gång, han märkte det inte förrän jag började gå efter honom med en trasa för att torka blodspåren på golvet. Då blev han intresserad och ville slicka. Jag doppade klon i potatismjöl...vilket stoppade blödandet omedelbart.

Anonym sa...

Asta skriker som en stucken gris om hon blir klippt i pulpan, Freja lide ri det tysta:)

Anonym sa...

Stackars du - det är kanske värre att vara förövare än offer just i den situationen?
Har du ett alunstift till hands, det lär stilla blodflödet snabbt. (Har lyckats undvika misstaget men så har mina hundar också litet väl långa klor fast jag klipper dem en gång i veckan.)
Hoppas att Nemi inte börjar rycka undan tassen nästa gång det är dags att klippa!

Unknown sa...

Det var inte så mycket att det rann blod, syntes bara litet blod på själva klippytan, blev inte ens en fläck på trimbordet.
Zelda skriker i förebyggande syfte om hon tror att något ska göra ont. Eftersom hon har vita klor är det lättare att se hur mycket man ska ta - Nemis är små och svarta (utom på några av baktassarna).