Är det möjligt att inte beröras av Erik Hedins senaste tavla? Jag fick samma rysningar som när jag ser en riktigt vacker hund live - det är som om varenda cell i kroppen reagerar...
Detta innan intellektet hunnit ikapp och undrat över halsbandet, över hunden som symbol för den nästan abstrakta skönheten, över hur de romerska damernas små vinthundar kan ha varit dekorerade för att framhäva deras elegans, över estetikens roll i våra liv...
19 kommentarer:
Jag har alltid trott att Hötorgskonst skulle vara målad av amatörer. Erik Hedin har en gedigen konstnärlig skolning, men har valt att porträttera hundar...
Blir hans konst mindre seriös av det? Eller av att han inte är rädd för det vackra?
Vem hade trott att Zelda blogg skulle dra igång en diskussion om konst - "bra" konst, "dålig" konst, "Hötorgskonst"... Hundkonst...
Jag ville formulera om mig...
Berörd blir man allt! Men får man verkligen gilla denna typ av konst??? Den är ju dekorativ, lättbegriplig och gullig på något vis. Jodå, det får man visst! Allt annat är snobberi, så det så.
Oj, jag tog visst precis bort mitt första inlägg om "hötorgskonst" medans du svarade på mitt inlägg Åsa. Det blev ju lite dumt ser jag nu...
Jag kände precis som du att "hötorgskonst" kanske inte var rätt ordval. Därför tog jag bort mitt inlägg och ändrade lite.
Jag menade inte att den inte (oj vad jobbigt det blev med två negationer) var seriös eller att konstnären ej är skolad. Men kanske är det precis så som du skriver, att man uppfattar det mindre allvarligt på grund av motiven och det "gulliga"? Säger säkert mer om mig än om honom i så fall...
Hej hopp! Mer konsdiskussioner på hundforumen! ;-=
Men hallå!! Blev min första spontana tanke över "hötorgskonst" i kommentarerna. Hötorgskonst trodde jag var synonymt med platt och uttryckslös "konst". Inte lika med föreställande konst, typ att man ser att det är en hund med ett (i mitt tycke) läskigt pråligt halsband för att tillfredställa mänskans "prålbehov". Porträttet är ju (med halsband), som Åsa skriver, ett suveränt konstverk som ger gåshud för att det är så LEVANDE och hunden är så vacker att man vill klappa och lukta på den. Absolut INTE platt Hötorgskonst!! Det är min bestämda åsikt!
Målningen visar inte bara en urvacker hund utan verkar kommentera vårt behov av pynt och status bl.a.
Är den ironisk?
(Saskia har börjat ta purifierad omega 3 på veterinärens rekommendation, så snart glänser hon kanske också lika frestande)
Var Gustav Klimts porträtt ironiska?
Mannen kan ju måla, det är inte det som är problemet, men ska inte konst ifrågasätta och provocera?
"Konstens syfte är inte något renat, intellektuellt destillat - det är liv, förhöjt intensivt liv." sagt av Alain Arias-Misson.
Jag instämmer i det.
finns det ens "bra" eller "dålig" konst? På mina väggar hänger tavlor som vi tycker om. Kan vara ett motiv vi älskar, eller ett arv från en älskad förälder-allt det som gör att det har en mening just för oss. Oavsett om det är "fin" eller "ful" konst. Intressant debatt!
Blev nyfiken o googlade "Hötorgskonst". Det visar sig, inte oväntat, att det finns många olika, sinsemellan oförenliga definitioner. Vad sägs exempelvis om att det är konst som riktar sig till känslan och inte till intellektet?
Jag hade i alla fall fel som trodde att det skulle vara amatörmåleri - de flesta verkar anse att både material och teknisk skicklighet kan vara av god kvalitet, men att det är schabloniseringen som gör älgen i solnedgången till hötorgskonst...
Tänk vad man kan lära sig...
Kom hem nu efter att ha hämtat
100 kg fruset hundkött och kört över hälften till min hundväninna
i Surahammar.
Här händer det saker minsann
"konstprat på hög nivå".
Jag har en valpköpare nu 82 år som
har fem hundar från mig. Hennes man
som gick bort för sexton år sedan
var en av Sveriges mest anlitade
porträttmålare, reste runt och
målade grevar, baroner och gods-
ägare som var brukligt på den
tiden.
Ungarna och jag åkte upp förra året
och hälsade på henne och fick då
uppleva några av dessa porträtt.
ett av dessa var av hans hustru
som han hade målat för kanske 35 år
sedan. Hon satt i en fotölj i en
vacker röd klänning, hade ett
litet leende på läpparna och ögonen
var så levande så man blev andlös.
Händerna vilade i knät och min son
som inte alls är intresserad av
konst sa titta på händerna mamma.
Där stog denna nu äldre kvinna
fortfarande lika vacker bredvid ett
porträtt som hade målats av hennes
make, hela tavlan andades kärlek.
Detta var konst, vi glömmer det
aldrig.
Jag tror även att många anser att ett konstverk skapas i betraktarens öga (hjärna). Då borde en tavla som Erik Hedins som kan uppfattas som ytlig av en person, men djupt betydelsebärande av en annan blir som en dubbelnatur - den ger det betraktaren kan få ut av den. Så för en person blir den rolig, provokativ, ironisk och tankeväckande - dvs konst - för en annan bara en bild av en vacker hund - dvs inte konst...
Och så går man ner sig i subjektivitetsträsket...
"för en annan bara en bild av en vacker hund - dvs inte konst..."
Nu är jag petig... Vacker som i bildskön själslöshet - eller vacker som i högst levande och älskansvärd...
Det är befriande (men ofta tröttsamt för andra) när man diskuterar ämnen där man inte är kunnig, så jag ber om ursäkt för mina kommentarers naivetet...
"Bildskön" i sig låter ju som om bilden förskönar - man är vackrare på bild än i verkligheten.
Att vara "bildskön" är ju inte ett helt positivt omdöme, för mig har det har en klang av plastiget och, ja, ytlighet...
Går det att vara för vacker?
Är det kanske därför Landseer (se dagens inlägg) målat den likaså bilsköna Eos med ett öra som är "felvänt" och överläppen uppdragen i en diskret varning till den som försöker närma sig?
Måste vi sätta oss över vissa modellers skönhet för att komma dem in på livet, som om skönheten är ett hinder som fjärmar dem från oss, eller ska vi acceptera skönheten och inte försöka ta udden av den?
Naiv?... Amatör?... Lekman?...
"Så tyst skogen skulle bli om bara de bästa fick sjunga!"
Ett andra intryck av detta levande och vackra porträtt. Kan där inte skönjas ett luttrat uttryck ner över nosen, och aningens aningens beslöjad blick... som betraktade hunden sin människa med århundrandens visdom och tålamod...
Han gör så fina tavlor! Han är fantastisk på att framhäva hundarnas personliga drag såsom rasdrag!
Till ej hundägare: jo, nu när du säger det....
Skicka en kommentar