lördag 16 juni 2012

Jag + mallevalp = sant

Nej, oroa er inte, jag ska inte försöka mig på en malle, var bara med och tittade hos Camilla Berg på Ullhedens Kennel.
Det var elva (!) småttingar som vid första anblicken såg rätt lika ut - alla var bruna med svart mask, alla var pigga. Camilla gav en liten beskrivning av de valpar som var aktuella, varav en, den som är med på bild, var alldeles väldigt vänlig och kontaktbenägen (alla valparna var glada och framåt och tog kontakt med viftande små svansar, men just den här hade det där lilla extra i det avseendet).
Det var väldigt intressant att höra Camilla berätta om rasen - de är som hundarnas Ferrari, inget för en nybörjare, med en oerhörd kapacitet att arbeta men även att ställa till med ofog ifall de inte tas om hand på rätt sätt.
Jag hade för övrigt säkert inte fått köpa någon valp - detta är blivande brukshundar som ska till familjer som tänker lägga ner mycket tid på att träna, och som har hög kompetens. Och då talar vi inte om att träna freestyletricks. En seriös uppfödare ska ta tillbaka hundar som inte fungerar i sina nya hem, vilket antagligen bidrar till att de är  extra noga med var de placerar sina småttingar...
Imponerande var förresten tiken som heter Ärtan - här dyker det upp människor hon aldrig har träffat, hon har ansvar för sina små, och ändå kommer hon fram vänligt och intresserat, hälsar belevat, och tar det sedan alldeles lugnt. 

Såhär skriver Camilla om sina hundar: 
Bruksmallen är en intensiv hund med stor aptit på livet. Den är nästintill uttröttlig i sin arbetsiver. Den är envis som få och har en mycket välutvecklad kamplust. Ofta finns det även skärpa och försvar med i bagaget men det är inte ofta en bruksmalle tar till de egenskaperna då kamplusten är överhängande. Rätt hanterad är bruksmallen den optimala bruks/tjänst/familjehunden men den kräver sin ägare för att formas på ett önskvärt sätt.

(Och jag är så nöjd med mina små damer som inte är i närheten av någon outtröttlig arbetsiver, för det har inte jag heller...)

7 kommentarer:

Ewa Ivarsson sa...

Precis mina tankar, man skall välja hund efter hur man lever och vad man vill/kan göra med den. Därför är det oerhört viktigt att en duktig uppfödare selekterar till vem hon säljer och hur hon socialicerar valparna den första tiden innan de lämnar sitt hem. Omplaceringar är aldrig roligt, för någon! En härlig ras, men som sagt, inte för mig heller, har inte den tiden som behövs för att denna fina ras skall må bra.
Sedan finns det väl bara EN ras som heter malinois.. inte bruksmalinoas, vad är då den "andra".. det går lite mode i detta hos "bruksfolket" eller så har jag fel... Det är som hos collien, en del domare kallar vår för den klassiska sedan finns det tydligen den moderna, men extrem päls... men det är ju samma ras....

Asta och Iris sa...

Jag vet inte vad jag säga, hört att mallen är svår och oberäknelig. Den är inte lika säker som en schäfer och avelsarbetet att få fram bra mallar är svårt och få lyckas. Men med min terrier i bagaget, vad skulle möjligt kunna vara värre;-) Lyckas inte installera feed på min bloggsida, tyvärr. Skulle vara jätteroligt att kunna tjuvkika vem som tittar in på sidan.

desperat hemmafru sa...

Inte någon ras för mig... Jag fortsätter att vela, men maken har mjuknat något när det gäller en hund till. Kanske, kanske blir det en till efter sommaren. IG, Prager rattler, Russkiy Toy och Chihuahua (förutom CC såklart) är de raser jag läst allt jag kommit över om. Beroende på humör väljer jag olika mest varenda dag. Alla raser har helt klart sina för- och nackdelar. Jag vill gärna ha en "lätt" hund, som inte kräver värsta långa motionsrundorna och som vill vara med i familjelivet utan att kräva total uppmärksamhet och aktivitet hela tiden. Förra veckan var jag tillbaka på IG och idag är det chihuahua som gäller (också igen)... Vad/om det blir någon extra hund avgörs kanske av "slumpen". Jag inbillar mig att plötsligt har jag klämt på en hund som bara känns rätt helt enkelt.

Unknown sa...

Till desperat hemmafru - det var goda nyheter!

Britt Marie o Rudi sa...

Nej en malle vore inget för mig heller. Men visst är det en underbar ras när de hamnar i rätta händer. Jag är så glad att slumpen gjorde mig till Springer-ägare, det kunde inte ha blivit mer rätt för mig!

Lyckopiller sa...

Tyckr också att kineserna är alldeles lagom. Vad roligt att träningstävlingen med Zelda gick så bra. Blir så roligt sen när ni ska ut på tävling. Följer det med spänning.
Och joo det blir någon form av solpaneler på våran stuga.

Anonym sa...

Om CAOs sägs just, att "Possedere un cane da pastore dell'Asia Centrale é come possedere una Ferrari, se sai guidarla ti diverti, altrimenti rischi di farti male o far male agli altri" - översättningen lyder ungefär, att äga en CAO är som att äga en Ferrari, ifall du känner den väl, kan du njuta av den, men i annat fall är du fara för din omgivning. Detta upplever jag inte så uppmuntrande, men jag tror faktiskt att det finns en sanning där.

För länge sedan hade min morbror en brukshund av rasen Malinois. Och jag förstod att på jobbet var hunden perfekt, men i det privat fanns det en hel del problem. Till exempel när morbrors unga fru var gravid, tog hunden över makten. Hon kunde inte gå ut med hunden eller släppa in gäster, för att hunden uppfattade situationen att hans plikt gick ut på att försäkra hennes säkerhet. Och så som det vill lätt vara, kan hundens och människans uppfattning om säkerhet ibland vara rätt olika. Detta slutade med att hunden fick "en ny arbetsgivare" som förmodligen inte hade så ung familj i det privata.