lördag 16 januari 2010

Perspektiv på misslyckanden...


Flickan på bilden finns inte på riktigt - hon är en docka i naturlig storlek som man kan beställa om man vill ha en relation till någon som inte har några egna ideer om saker och ting, och som aldrig gör något oväntat.
Så snart man har en relation till ngn som lever - Zelda t.ex. - så uppstår konfliker, orealistiska förväntningar och misslyckade försök att få som man vill (DRA INTE I KOPPLET). Fick igår kommentaren att Zeldaboken är en bok om misslyckanden - och ju mer jag tänker på det ju bättre tycker jag att den beskrivningen är. Och just därför - därför att jag inte alltid får som jag vill, inte alltid lyckas med mina försök att styra och ställa - får hon mig att känna så tydligt att jag lever, och vad som är viktigt för mig.
Igår glömde Zelda plötsligt att man inte lämnar små högar inomhus.
Hon är ett mysterium.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Det är ju inte minst beskrivningen av dessa misslyckanden (ärligheten?!) som gör boken så läsvärd och levande. / Ej hundägare

emmel sa...

Sisådär - boken utläst! Jag tycker verkligen om den.
Ovanligt rörande och väldigt vis bok. (och då har jag läst MÅNGA hundböcker och minst lika många självkännedomsböcker...)
Många saker att tänka vidare på. Tack.

Unknown sa...

Gläder mig att höra! Testa gärna att läsa om den , allt jag skriver ska kunna läsas minst två gånger utan att utbytet minskar...

Anki Johnsson sa...

Tack för den härliga boken om Zelda som jag verkligen tyckte om att läsa! Det blir inte alltid som man har tänkt sig men det kan bli bra ändå! Känner igen mig i mycket;framförallt i hur viktig och berikande vänskapen med en hund kan vara!/Anki, hundägare sedan många, många år.........

Unknown sa...

"Det blir inte alltid som man har tänkt sig men det kan bli bra ändå" en till kreativ sammanfattning av boken, det är ju faktiskt precis det jag vill förmedla...

Christina sa...

Jag har precis läst ut boken och lider av separationsångest: den fick ju inte ta slut! Glad att jag hittat bloggen, blir nog beroendeframkallande. "Roligt" att höra om Zeldas små högar på fel ställe! Plockade just upp Esters i vardagsrummet, en "glad" överraskning av en 1,3-årig chihuahua-blandis!
Kände igen mycket i din bok, hade en jättehund för 30 år sedan, och fick i maj 2009 av min dotter fel hund vid fel tillfälle till fel familj: och så blev det så bra!

Unknown sa...

Tack själv - alltid skönt att höra att man inte är ensam! Undrar så varför schäfrar och andra stora hundar inte överraskar oss på det sättet...