Röd gubbe.
Vi väntar tillsammans med en medelålders kvinna som har ett cirka tvåårigt barn i en sittvagn. Kvinnan pekar på hundarna:
"Titta! Vovvar!"
Barnet skrattar och viftar med armarna:
"Vovovov!"
Kvinnan fortsätter:
"Den stora är en pappavovve och den lilla söta är en mammavovve."
"Vovov!"
Och sedan blev det grönt, Nemi sa ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Haha, di barna di barna ;)
:-))
fniss
tillägger "självklart" eller? :-)
Jo, visst 'lär' vi barnen om manligt och kvinnligt...
Svar: Det är väl med hundar som med männskor. En del är känsligare än det stora flertalet och en del behöver en större individuell zon. 'Hemligheten' med Kevin är, tror jag, att han stannar och viftar på svansen vid hundmöten. Han springer inte fram mot ansiktet utan väntar in den mötande hundens signaler. - Tänk om fler gjorde så...
Jo, jag hör relativt ofta nån vuxen förklara för ett barn om mina hästar att "... det är en mammahäst med sin baby..."
Detta handlar som oftas om min 800 kg finhäst med en 100 kg shettis på bete - båda valacker :)
Visst får vi del del av en massa roligheter på våra hundpromenader.
Anonym är Pennys matte som missade en knapp igen.
Världens mest jämställda land var det va'? ;D
Skicka en kommentar