"5 sekunder ligger inte långt bort..." Tack Jeanette för de uppmuntrande orden! Som ni förstår är det 5 sekunder som hunden ska hålla i apporten. Här kommer veckans tävling: Om Zelda och jag tränar dagligen - hur lång tid kommer det att ta innan hon kan hålla den i 5 sekunder?
Och, ni som vet - ska vi träna på position samtidigt, eller är det bättre att ta det sedan, när hon väl håller apporten tills jag säger till? (Det är lättare för henne när hon sitter framför mig.)
Ledtråd: jag tycker att det är svårt att höja ribban när vi tränar, och Zelda är helt ointresserad av att hålla en träbit i munnen...
19 kommentarer:
Jag skulle inte ha tränat position samtidigt utan lägga in det som ett enskilt moment för att slutligen lägga ihop dessa två. Men när det sker ska hunden vara säker på de två momenten enskilt. Freja tränade jag så och det var det rådet jag fick från kollegor på jobbet som jagar med fågelhundar till hjälp. Lycka till, jag tror hon lär sig apporteringsmomentet på 3 dgr max.
Det här är en bra träning för att Zelda ska vilja hålla fast apporten och släppa på kommando: prova att du går baklänges med apporten mellan dina händer i Zeldas mun-nivå, locka på henne med glada tillrop, gärna ordet apport också. Förhoppningsvis tar hon apporten, som du retas med, mellan tänderna- då fortsätter du röra dig bakåt sakteliga så hon får motstånd och förhoppningsvis håller emot lite. När hon så släpper, säger du "loss" och belönar. Det här var effektiv träning för Rudi som först inte greppade hårt nog om apporten för att hålla den i fem sekunder. Efter den här övningen greppade han lite hårdare om den. Lycka till!
Just ja, tävlingen! På tisdag kan hon det här, tror jag
Så ambitiöst som ni tränar så tror jag h on fixar det på måndag.
Vill bara berätta att det tagit lång tid att nå så här långt eftersom Z i motsats till många hundar inte gärna griper någonting. Fick först belöna för att hon tittade åt apporten, sedan för att hon nosade på den, sedan för att hon tryckte nosen hårt mot den... ja ni förstår...
Jag vågar inte berätta hur lång tid jag själv tror att det kommer att ta, men tackar för ert uppmuntrande förtroende!
Hej!
Jag gissar på nästa lördag!
Oj vilken utmaning! Om jag tänker på mig och mina hundar skulle det nog ta minst en månad ... Men med ditt mjuka förtroendeingivande sätt att övertyga Zelda, att det visst är en bra ide att hålla den i fem sekunder så gissar jag på en vecka eller två. Det är inte beroende på dig jag tror det kommer ta den tiden utan på att jag gissar att Zelda nog tillhör den typen som vill att matte verkligen måste motivera, locka och kämpa lite (mycket) för att få henne att ens vilja göra det - för din skull ;-))
Några små kanske larviga råd till
er som håller på med lydnad. Hunden
kanske inte tycker att det är skönt
att hålla en hård träbit i munnen
i början. Varför inte linda en liten bit skinn (utan päls) runt
bocken fästad med en smal bit karborband. Gör några stycken som
kan bytas och tvättas mellan passen. Vet inte om det är tillåtet
på tävling, men då har hunden vant
sig och tar den ändå.
När vi skulle vänja våra vorsthe
att apportera en fågel snyggt och
lämna över den med hopfällda vingar
inför ripjakten så tränade vi med
duvor, vi hade duvslag då och måste
med jämna mellanrum ta bort fåglar
får att inte få överbeläggning.
Hundarna gillade inte att få dun i
munnen som duvor släpper mycket,
så där var det "tvångsapportering"
med duvan i munnen minst 15 minuter
sedan massor av beröm och godis.
Vi fick alltid hela och fina ripor
med oss hem, andra fick koka soppa
på sina söndertuggade.
Har ni inte några gamla utslitna
skinnbyxor att offra till Zelda.
Då tror jag på högst onsdag nästa
vecka.
Undrar varför Zelda ska utsättas för denna exercis?
Varför? Syftet är att utveckla vår relation och vår vardag, att tvinga mig att förstå henne bättre, och hon mig.
Zelda gör ingenting som jag inte kan motivera henne att vilja göra, hon lägger av omedelbart så snart hon tappar intresset, vilket gör det till en utmaning att belöna henne så att hon har lust att träna. Eftersom hon alltid ser förväntansfull ut när klickern kommer fram tror jag att hon tycker det är roligt, även svåra saker som att hålla i en apport...
Ja visst är det toppen att kunna vara inomhus och träna. Skulle vara väldigt kul om vi sågs på nån tävling framöver. Annars kanske vi kan ses i Stockholm till våren, dottern ska vara där under våren så då kommer vi ju att hälsa på.
Men det finns väl trevligare saker att träna än apport för tävlingslydnad? Jag trodde förresten att ni skulle syssla med free style?
Det finns ju massor av skojiga cirkuskonster som inte kräver att hunden ska övervinna sin motvilja?
Jag tycker Zelda är jätteduktig och jag förstår PRECIS hur ni kämpat. Här finns en till som verkligen inte förstår varför man ska ha en apport i munnen - mer än 1/10-dels sekund eller så. Fast nu då ju Zelda har den i munnen så pass kanske det inte tar mer än en vecka i alla fall.
Jag har nog uttryckt mig otydligt - jag tror inte att Zelda har någon motvilja mot att hålla i apportbocken, bara att hon inte för sitt liv kan begripa vad det ska vara bra för...
Men hon gör andra saker som kan tyckas onödiga - som att snurra ett eller två varv på bakbenen - bara för att få godis?
Om hon inte har något emot apportbocken kunde hon väl hålla den ett tag för att få godis?
Livet är inte rättvist. Skaffade en apportbock för att testa min lilla tvååriga tik: första försöket var litet tveksamt, andra gick bättre och tredje gången, följande dag, tog hon den beslutsamt och tänkte gå iväg med den. Hon är inte kines...
Till näst sista anonym - det är ju så vi tränar - hon jobbar, och får lön. Jobbet kan exempelvis vara att hålla i en apportbock, och det är hon som avgör om lönen duger, annars struntar hon i det hela...
Och till sista anonym. jag får skylla mig själv, visste ju att Zelda inte var en retriever när jag skaffade henne ;-)
Vi undrade tidigare hur hundar rangordnades när några vallhundar och pudeln ansågs vara de mest intelligenta och kineserna hamnade mot slutet av listan - kanske det gjordes med lydnadstävlingens regler som facit?
En kines tycks i varje fall vara en rejäl s.k. "utmaning"!
bra mycket bättre än min hund! hon tar aldrig något i munnen om det inte är något som jag vill ha väldigt gärna och som går att kampa med... tråkiga träapporter - näe.
Skicka en kommentar