Den litet överraskande frågan fick jag häromdagen, och det påminde mig om att jag har hört talas om hundar som blivit så toviga att de haft som en rustning av hård tovad päls runt kroppen, utan att deras ägare lagt märke till att något inte var som det skulle.
Så här kommer några ganska säkra tips:
1. Ta en näve päls, dela den i två, och håll/dra delarna försiktigt åt var sitt håll. Nu ska du se hundens hud i benan. Om du istället ser hoptrasslad päls har hunden en tova. Detta gäller för hela hunden.
2. Känn igenom pälsen. Hittar du "klumpar" på halsen, på magen eller någon annanstans är det antagligen tovor.
3. Ta en kam med brett mellan piggarna och kamma igenom pälsen. Där den fastnar har du antagligen en tova.
En puffpäls ska aldrig vara tovig. Dels blir den inte så vacker som den kan vara, dels är det obekvämt för hunden, dels kan den stackars hunden få irriterad hud under tovan. I värsta fall kan den till och med få svårt att röra sig. Och till sist blir det onödigt plågsamt för både hund och matte/husse när pälsen till slut ska redas ut...
Bild: Päls utan tovor, Zelda närmare bestämt... Det syns inte så bra som jag hade önskat, ni får ta mitt ord för att det är Zeldas skinn man ser i benan...
3 kommentarer:
Med en nakenfis uppkommer inte problemet ;-)
Fläcken är inte ljus, utan rost- eller bronsfärgad och syns bara i ljus päls. Fläckarna kan dyka upp var som helst och blir oftast permanenta, vad jag förstod. Rådet vi fick var just att halvera eller ännu hellre sluta helt med fabrikstillverkat godis, grisöron och tuggben. Vi gick inte in på några detaljer. En del frågor har dykt upp så här i efterhand. Men eftersom det tydling enbart är ett kosmetiskt problem så avvaktar vi och utesluter godiset ett tag, så får vi se vad som händer. Det viktigaste för oss var att få veta att det inte var allergi.
Och dundermedlet heter?
Skicka en kommentar