Zeldas öron har varit nästan dolda i alla år, men nu när de är framklippta så märks det att även hon har en massa att säga: de vinklas framåt, bakåt, och hela hennes uttryck förändras. Hon har med andra ord fått lättare att göra sig förstådd, det måste vara bra!
Och så börjar jag vänja mig vid att hon ser ut som hon gör, tycker faktiskt att hon passar riktigt bra i sin "nästan-naken" skepnad.
7 kommentarer:
Såå tjusig :)
Spunks öron pratar hela dagarna, flärper än hit och än dit. Hon kan stryka dem oroligt bakåt, ställa dem uppmärksamt rakt upp, vifta dem fnittrigt, och allt möjligt.
Humlehundens öron är lite tystare, kanske jag skulle klippa dem lite och se vad som händer?
I Zeldas fall är det mest att de är framrensade ur all päls som fanns runtomkring...
Zelda är helt förtjusande. Och att våra puffar pratar med öronen och svansen är hur tydligt som helst - Pennys öron är ett upp och ett i minne och väcker ständigt fniss och förtjusta påpekanden på stan.
Jag tycker Zelda är vackrare nu än då hon hadde all päls... den långa pälsen är vacker i sig.. men den dolde ju en vacker kropp !!
Hon blev kanonfin =),härligt att se alla nyansskillnader på konversationer hon har nu när öronen e lite mindre håriga.Satt och tänkte på min egen plutt och hur mycket hans öron visar.Dom e för goa./Kram Eva o Milo
Ella pratar väldigt mycket med sina öron. Man kan lätt se vilken sinnesstämning hon är i.
Jag hade en gång i tiden en blandrastik Namaste med liknande stora öron som din Nemi. Jag var helt säker på att med lite möda skulle man kunnat lära henne teckenspråk :)
Skicka en kommentar