Första rapporten:

Vi började med att testa oss fram till ungefär hur kort pälsen skulle vara. Jag har alltid gillat att göra saker direkt, snarare än bit för bit, så vi satsade på italienska vinthundslooken.
Här är en bit av ryggen klippt:

Sedan gick jag, och en dryg timme senare hämtade jag detta:

En liten silverskimrande varelse med stora öron. Zelda som hade varit kvar i väntrummet tittade överraskat på hunden som kom rusade mot henne, det verkade som om hennes första reaktion var "Och vem är du?" innan nosen berättade att detta, konstigt nog, var Nemi.
Just nu känns det ganska bra att tänka på Evas o Milos kommentar från igår: "det fina är att det växer ut så att man senare kan testa något annat... (lätt omformulering)

Dagens inlägg handlar om morgondagens inlägg:

Då ska ni nämligen få se hur Nemi ser ut i sommarfrisyr. I år testar jag att klippa ner henne. Hennes päls är fortfarande relativt svårskött och hon gillar fortfarande inte att bada. Där Zelda glatt travar in i duschen, och står och hoppar nedanför trimbordet därför att hon vill upp, lägger Nemi sig platt och ser ut som om hon hoppas att hon inte ska synas.
I kväll har vi bokat tid för nerklippning, tycker att det är lika bra att låta ngn som kan göra det första gången.
Och så ska jag köpa någonting att sätta på henne, det ska bli kallt de närmaste dagarna.
Största frågan nu är hur kort pälsen ska vara. 1/2 cm på hela kroppen? 1 eller 2 cm? Ska hon ha längre hår på huvud, tassar och svans? Kanske en modifierad löwchenklippnig?

Sånt man kan göra om man har både en klicker och en katt:

(titta gärna på Youtube så ser ni bättre)

Gudstjänst med (och för?) hundar...

Igår var jag på författarbesök i Enebybergs bibliotek. Jag kom i god tid, och tittade då litet på de broschyrer som låg framme. En av dem var från svenska kyrkan, och handlade om djur. Visste ni att det anordnas djurgudstjänster dit man kan gå med sin hund (eller katt om man nu har en katt som står ut med ett gäng okända hundar)? Mer info finns på www.danderydsforsamling.se.

Två hundar på samma promenad igår...

Med litet god vilja kan ni se Nemi som springer... och springer...

Stadsfynd.

Igår gick vi en lång stadspromenad och hittade ... en halv korv som den förre ägaren inte ville ha längre. Vi tog hand om den, och resultatet blev två små hundar som gick uppmärksamt som om vi hade varit på lydnadstävling.
Korven räckte ända hem.
Zelda kunde få till ett "stå" även ute i vardagen, det går framåt!

Facit:

Nej, det blev inte kaos, men underlaget var grus, och det anser Zelda att hon inte kan springa på, bara gå långsamt med plågad min. Nemi var inte alls lika störd, så det blev mest hon som deltog.
Det blev i alla fall utmärkt träning i att inte stressa upp sig över de andra hundarna, exempelvis en stor svart briard.
I Bild: Zeldas känsliga lilla tass på gruset, och Agnes med Jippo som inte hade några sådana synpunkter.

Kanske blir det såhär:

Alla hundar cancan

Idag (om det inte regnar) ska vi träna freestyle i Kungsträdgården tillsammans med ett gäng likasinnade, detta för att vänja hundarna vid en störningstät miljö. Det blir första gången för oss, låter väldigt nyttigt och roligt. Ska be någon ta litet bilder så ni får se hur det går. Låter som välbehövlig övning både för Nemi som är lättdistraherad och Zelda som är lättskrämd. Får se om jag vågar släppa Zelda, risken är att hon tar till flykten om hon blir skrämd (och hon springer långt) vilket inte är lyckat mitt i stan.

Det verkar finnas hundra sätt att klippa hundklor...

Så här gör jag, använder ungefär samma grepp som när man kratsar hovarna på en häst...
Bra att ha: ett trimbord, en klotång, godis, en hund.
Hoppas nu få se fler varianter!

Slow food

Igår fick hundarna ben igen, se "före" och "efter" bild. Att gå från det ena till det andra tar för Zelda ungefär två och en halv timmes intensivt arbete. De gnager, tuggar, byter ben, gnager. Det verkar som ett ansträngande sätt att få i sig maten, men hundarna blir mycket gladare över att få ben än de blir av något annat jag serverar.
När jag tittar på dem undrar jag vad mer som händer i deras kroppar när de äter på det här sättet - kanske frisätts endorfiner? Kanske aktiveras belöningscentrum? Vad som än händer så verkar benen vara ett glädjeämne och dessutom en oslagbar aktivering.
Och grädden på moset: gnistrande rena tänder!

Hos frissan:

Ibland får hundarna följa med när jag klipper mig. Härom dagen var det dags igen, men den här gången var det frisören Mias hundar som höll ställningarna på salongen.
Ni som vill kombinera hundpromenad med klippning kan göra det på Gossip, Holländargatan. Förutsättningen är förstås att hunden kan hålla sig lugn medan den väntar...

Tummen upp för titthålskirurgi, del 2:

Nu har det gått en vecka sedan Nemis operation, eller i alla fall nästan, hon opererades på e.m.
Så här ser hennes lilla mage ut nu på morgonen. Det lilla hålet längst ner i mittlinjen syns knappast, de andra två är nästan läkta, gissar att det bara är sårskorpan som ska ramla av. Nemi själv verkade bara besvärad i två dagar, sedan har hon rört sig som hon brukar. Nemi väger c:a 3,5 kg.

Och nu, äntligen (hopp)stå:

Här har ni vårt nya "stå":
Och nästa steg är jag börjar vrida på mig så att Zelda mer och mer kommer in vid sidan:

För Nemi är detta fortfarande ett mysterium. Hon har visserligen nu förstått att hon ska stå still när hon har landat, men hon tar oftast ett jättesprång istället för ett litet hopp med frambenen... Ibland är det så mycket lättare med en hund som inte är sprängfylld av energi.

Fler ställen att gå till:

Igår var vi på café Kruthuset på Djurgården.

Så här ser det ut vid ingången:

Det gillar vi! Tyvärr blev bilderna på hundarna så dåliga att det inte är någon mening med att visa dem...

Tummen upp för titthålskirurgi!

Nemi opererades i tisdags. Igår, fredag, var hon tillsynes redan helt återställd. Vi har inte behövt använda tratten vi fick med oss hem, hon har inte visat något intresse av att slicka på de små såren hon har på magen.
De första dagarna hade hon en liten dräkt/bukskydd, se bild, när vi inte kunde hålla ett öga på henne, för säkerhets skull, men de senaste två nätterna har hon sovit utan.

Misslyckat

Nu på morgonen försökte jag filma Zeldas "hoppstå". Upptäckte att kameran (eller att jag håller i en kamera) gör att hon inte längre vet vad "stå" betyder. Sedan försökte jag filma Nemi som nu skuttar runt som om ingenting hade hänt. Hon la sig ner och ville inte resa sig.
Och nu ska jag iväg, hinner inte göra ngt nytt försök, så kan det gå...

Trött och nyopererad...

Är Nemi just nu.
Hon har tre små sår på buken, plåsterlapparna ska sitta till i morgon om de inte har trillat av av sig själva innan dess. Inga stygn som ska tas.
Således ett ingrepp som både till det inre och yttre är betydligt mindre än den "vanliga" varianten som Zelda fick vara med om.

Kulturkrock...

Idag for Nemi och jag iväg till Djursjukhuset Albano. Hon har haft sin sista skendräktighet, resten av livet kommer hon att leva utan äggstockar, men med livmoder. Det blir titthålskirurgi så ingreppet blir mindre än Zeldas, och förhoppningsvis kommer hon att vara återhämtad mycket snart.

Samtal i taxin:
"Är den sjuk?"
"Nej, hon ska kastreras."
Här får jag förklara vad som avses.
Chauffören blir upprörd.
"Ska hon inte kunna få barn? Varför det?"
"Det är inte så lätt att sälja valpar, det finns dessutom redan många av den här sorten."
"Du kan sätta dem på gatan, då kommer någon och tar dem, alldeles säkert. Du behöver inte operera."

Som tur är körde han oss ända fram trots att han tyckte att idén att hindra en liten hund från att få valpar var bisarr och ovänlig.

Och så några nya foton från Agnes:

Fler kan ni se på hennes blogg! Jag blir så glad över att se Zelda springa för fullt, det gör hon bara när hon känner sig helt trygg.

Vem är min hund?

Snart kan vi testa våra hundars personlighet med hjälp av BHP, ett nytt test som är tänkt att fungera för alla sorters hundar. BHP står för Beteende- och Personlighets-beskrivning Hund, och vi har just anmält oss, verkar ju roligt att få hunden testad under litet mer standardiserade former.
Testet är tänkt att kunna användas av uppfödare som vill kvalitetssäkra inte bara hundens exteriör, utan även dess mentala egenskaper.

Eller går det kanske lika bra att utläsa personligheten ur hundens blick??

På besök.

Igår hälsade vi på hos en kompis. Zelda la sig i soffan och somnade.

Nemi tittade på utsikten och höll koll på ytterdörren. Hon sökte igenom hela lägenheten, hittade en strumpa som hon inte fick behålla och en liten kartong som hon omvandlade till ett tjugotal små kartongbitar.



Hon blir alltmer social mot andra människor vilket jag tycker är uppmuntrande.
(Agnes berättade att Zelda tydde sig till henne, medan Nemi var som ett plåster på någon av de andra hundarna, ibland Zelda, ibland Emil eller Pelle. Hon gick dit den andra hunden gick, gjorde det den andra hunden gjorde.)

Hemma igen!

Igår kom hundarna hem :-)! Här visar Agnes hur hon har tränat "mellan". Detta har jag haft svårt med eftersom Zelda är rädd för fötter, och att jag inte har vetat hur jag ska träna bakåtgående. Det är onekligen praktiskt att ha en hund som klarar "mellan" framåt, bakåt, och när man snurrar - så nu tränar vi vidare på det. Agnes berättade att det dessutom är bra för fotgåendet - när hunden är "mellan" är det låättar att få in den i rätt position, så den kan lägga grunden för ett korrekt fotgående.
Jag vill ju också att hundarna ska lära sig att gå fot baklänges, och även vända åt motsatt håll (Jag går bakåt, de går framåt, eller tvärsom).
I morgon ska ni få se vårt "hoppstå".
Nemi håller positionen framåt:

Även Zelda vågar sig på ett "mellan", tricket kom Agnes på är att inte lyfta fötterna så högt. Här bakåt!

Hund i Addis Abeba

På kvällarna kommer stadens hundar ut. Dagtid ligger de ofta och vilar på trottarerna, de bryr sig inte om människorna, och människorna bryr sig inte om dem. De är duktiga på att ta sig över de trafikerade gatorna: de stannar upp, ser sig om, och skynda sig över.
Här ett foto taget från bilen av tre hundar som lekte med varandra, och viftade på svansen när de tittade på manen som blev litet överraskad när vi stannade till för att försöka få en bild...

Nyheter:

Så här ser det ut just nu när damerna är ute (och inne, för den delen):

Här ser ni, från vänster till höger, Jippo, Pelle, Emil, Nemi och Zelda.

Och på det här välkomponerade fotot (BC, stående liten hund, Zelda, stående liten hund, BC) Pelle, Emil, Zelda, Nemi och Jippo.
Foto: Agnes Mohlin

På var sitt håll

Idag är jag i Addis Abeba, Zelda och Nemi är hos Agnes (och Joel, Pelle, Jippo och Emil). Agnes tar inte bara hand om dem, på schemat står även träning i det som jag tycker är svårast: positionsarbete, det vill säga att de ska vara på exakt rätt ställe när de går fot eller kommer in och sätter sig vid vänster sida. Jag tycker det är så fantastiskt att de gör det nästan rätt att jag har svårt att hissa upp ribban dit den egentligen ska ligga om man vill tävla, ngt Agnes inte har några problem med...
Zelda har även bugat på min rygg för första gången - det finns hopp för min planerade avslutning på sommarens program.
Bild: Matte som står rakt, två små hundar som sitter ungefär där de ska.

Mer om kursen...

Det var så intressant att få ta del av tanker, reflektioner, glädjeämnen, stressmoment av skiftande slag, ideer och öden. Vi hade kunnat skriva en antologi utifrån de frågor och erfarenheter som kom upp, och jag skulle vilja fortsätta i morgon med samma människor för att kunna gå vidare med deras berättelser. Lärorikt också att göra detta tillsammans med Memea, jag lär mig nya saker hela tiden!

Kurs!

Igår var hundarna hos sönerna och spelade Axis and Allies, eller i alla fall deltog de som åskådare. Memea och jag höll kurs, Mindfulness för hundägare. Vi hade deltagare från olika delar av Sverige, det blev, tyckte vi själva, väldigt lyckat.

US spending on pets 'passes $50bn'

Rubrik från BBC idag. I Amerika köper hund (mest) och kattägare varor och tjänster till sina hundar för över 50 miljarder dollar per år. Omräknat i kronor skulle det bli runt 380 miljarder kronor. Kan det verkligen vara rätt? Det låter som hela stadsbudgeten för ett mycket litet land.
Oljan i Zeldas päls är väl ett exempel på vart de pengarna går, den är importerad från USA och speciellt framtagen för ändamålet. Det går i och för sig lika bra med jordnötsolja som är riktigt billig, men den smakar så gott att hundarna (i alla fall mina) behöver tratt om de inte ska slicka sig fanatiskt. Det är inte alltid så lätt att undvika onödiga hundutgifter...
Och Zeldas vikt idag: 7,5 kg, vilket ligger precis vid övre gränsen för hennes ideala vikt som är 7 - 7,5 kg.
Bild: Effektiv, prisvärd.... och smakar underbart...

Zelda in oil

Första gången jag såg ett foto av en puff med rubriken "XX in oil" fattade jag ingenting, det var ju uppenbarligen ett foto, ingen oljemålning. Det tog ett bra tag innan jag förstod att "in oil" betyder att pälsen har behandlats med en oljeinpackning. Hursomhelst är Zelda "in oil" idag, vilket får henne att se nästan tanig ut. Ska väga henne i morgon bitti!

Pepper på besök

Idag var glada lilla (allt större) Pepper på besök. Vi hoppas att hundarna ska fungera tillsammans så att vi kan hjälpa varandra med hundpassning och så... Bitvis gick det som synes alldeles utmärkt, bitvis inte fullt lika bra.
Stackars Pepper fattar ju inte varför Nemi inte är riktigt lika intresserad av att leka henne som hon är av att leka med Nemi, men det var glada miner genomgående utom på Zelda som inte tog sin uppgift som värdinna på ngt större allvar.