I morse, i parken, gjorde Zelda något alldeles nytt och oväntat: hon sprang efter en tennisboll, hon tog stora glada språng och bar även tillbaka bollen ungefär halvvägs.
För att förstå hur anmärkningsvärt detta är bör man ha upplevt hennes tidigare totala ointresse för de bollar, pinnar, frisbees och annat som hussar och mattar har med sig.
Vad har hänt??? Roligt är det i alla fall! Hon har även lekt mer med Nemi under dagen än tidigare - hon verkat helt enkelt ha kul. Hurra!
6 kommentarer:
Mirakel sker varje dag :) kramar från Lincolnshire i England, med pudlar och westis i släptåg!
Härligt! tänk att det blev så lyckat med Nemi. Det är säkert hennes leklust som smittar av sig.
Det kommer förstås aldrig att gå att reda ut hur mycket Nemi betyder, och hur mycket Zelda påverkas av att ha blivit av med en del av sina hormoner, men positivt är det!
T o m jag som bara träffat Zelda en gång inser att det är en anmärkningsvärd förändring. Zelda apporterar en boll... Wow, jäklarns vad skoj!
Hurra och grattis! Hoppas det håller i sig!
Vad härligt att Zelda tillåter sig att göra "barnsliga" saker. Hon mår säkert riktigt bra nu!
Skicka en kommentar