söndag 5 januari 2014

När små hundar får ben...

När Zelda får ett ben springer hon iväg med det och lägger sig under ett bord så långt bort som hon kan komma från resten av oss. Hon blänger misstänksamt och lite ängsligt på alla som går förbi, och morrar ibland osäkert ifall någon kommer för nära.

När Nemi får ett ben sätter hon igång och tuggar på det direkt. Ibland kommer hon med det och vill att man (jag) ska hålla det åt henne medan hon gnager. Idén att någon människa skulle vilja ta ifrån henne benet verkar inte falla henne in.

Jag tycker mycket om att titta på hundarna medan de äter sina ben - de verkar nästan hamna i ett transliknande tillstånd medan de tuggar. Ett ben i den här storleken tar två till tre timmar att äta upp. Efteråt är de törstiga och trötta, först dricker de ordentligt med vatten, sedan rullar de ihop sig och somnar tungt.

Här ser ni Nemi med gårdagens ben, två hela minuter för den händelse att ni också tycker att det är rogivande.




Zelda tar som synes en liten paus och kommer och kollar hur det går för Nemi.


5 kommentarer:

Arlo sa...

Det där med transliknande tillstånd vid bengnagning håller jag fullständigt med om. Även törsten och tröttheten efteråt. Härligt att se lilla Nemi med stort ben. Dessutom spännande att det sker nästan ett år från nu enligt dateringen :-)

Ewa Ivarsson sa...

Maurice vår store collie ligger för sig själv och gnager, den lille, kallad Dustin, 4 månader nu, ligger vid ytterdörren och gnager loss med sina små tänder.. är man det minsta stressad skall man studera hur de tar sig an sin uppgift....en studie i avkoppling o njutning!

Anna Stigsdotter sa...

Det ser härligt ut! Vad är det för slags ben?

Unknown sa...

Till Anna: får. Det är ben som blivit över när lammstekar benas ur och som sedan sågas i 4 delar.

Bingolotti sa...

bra med matteassistans:-) Bingo accepterar att jag tar hans revben och lägger tillbaka på handduken där jag vill att han ska äta, men kommer ihåg att Musse inte var lika ok med det.