I morgon reser jag till USA. Jag ska arbeta på distans, och Zelda ska vara hos sin uppfödare Maria. Även detta är väldigt spännande. Kommer hon att tycka om att plötsligt ha en riktig hundflock att umgås med? Kommer hon att tycka att de andra är mest till besvär, och bli lättad när hon får bli ensamhund igen? Den som har hund och reser till ställen dit hunden inte kan följa med behöver ett andra hem till hunden - ett hundpensionat där hunden trivs, hos släkt eller vänner... eller hos hundens uppfödare som ju känner både rasen och hunden, och som antagligen är minst lika mån om att den ska ha det bra som ägaren själv...
Maria kommer att rapportera per mail, så ni som följer bloggen kommer inte att behöva vänta tills jag kommit tillbaks för att få reda på hur det går.
Klart är att Zelda blev aningen överväldigad när ett helt gäng glada kineser - inklusive hennes mamma, syster och bror - hälsade vänligt men nyfiket...
I bild: Maria (människa), Zelda (med tofs), Zeldas mamma Nicki (utan tofs).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar