First dog i USA?

"Obama family dog 'a major issue'" kan vi läsa idag. Den blivande presidentens döttrar ska få en hund, och nu är frågan vilken sort de ska välja. Yngsta dottern är allergisk, därför ska hunden vara av en allergivänlig ras. De vill också gärna ha en omplaceringshund. Jag får en impuls att göra som en del afrikanska mödrar som skickar iväg sina barn till ett annat land i förhoppningen om en bättre framtid. Det kanske skulle passa Zelda att bli first dog? Hon gillar barn, låter sig lyftas, bäras och kläs i dockkläder. Hon är stabilt rumsren, tycker om människor (skulle aldrig bita någon förbipasserande statschef), skäller ytterst litet, hårar inte. Hon är rolig, söt och rätt lydig.
Kunde det vara mer perfekt?
Skämt åsido hoppas jag att de inte väljer en CC. CC är en hund som kräver ovanligt mycket tidig socialisering för att inte bli skygg. Den hund presidenten väljer kommer omedelbart att bli extremt populär, och oseriösa uppfödare kommer att växa upp som svampar ur jorden. Jag har läst berättelser om så kallade backyard breeders i USA som säljer CC valpar som blir så rädda när de ser en människa att de springer in i väggar och möbler eftersom de har tillbringat hela sin uppväxt i en bur, utomhus, utan egentlig kontakt med andra än mamman och syskonen.

PS. Det har hänt några gånger att sådant jag skrivit på skämt, eller avsett som ironi, har tagits på allvar av dem som läst. Zelda är naturligtvis inte till salu, inte ens till familjen Obama (däremot är är hennes helsyster tillgänglig, det kunde kanske vara något?). Jag är dessutom övertygad om att Zelda som nu är skräddarsydd för det liv hon lever här och nu har det bättre med mig än hon hade haft det någon annanstans, inklusive Vita Huset. (Ur ett hundperspektiv finns det ju en gräns för hur mycket bättre livet blir om ägarna har mycket pengar - Zelda får redan bästa tänkbara kost, de veterinärbesök hon ska ha, och hon skulle nog inte bli gladare av äkta diamanter på halsbandet...)

I bild: Morfar Tibery som valp , med mor och bror