Härom kvällen var Nemi och jag ute på kvällspromenad. Hon gick för ovanlighetens skull precis som jag har hoppats att hon skulle lära sig någon gång - entusiastiskt men utan att dra i kopplet. Det går faktiskt framåt!
Härligt!
I Lilljansskogen möter vi en ung schäfer som släpar husse efter sig.
"Vovovov" säger schäfern och stirrar upphetsat på Nemi.
"Vovovov" svarar Nemi och stirrar tillbaka.
"Vov..." Pang. Husse drämmer ett kollegieblock i huvudet på schäfern. Ointressant tycker schäfern som fortsätter att skälla.
"Vovov"
Jag tycker att det är så intressant att hundar som ju i många situationer är så bra på att läsa av oss människor misslyckas totalt när det gäller husses/mattes reaktioner på att de a) drar i kopplet, b) gör utfall.
Jag antar att det beror på att hunden ser på situationen på ett helt annat sätt än människan, och att vi människor har svårt att begripa detta. Och så möts vi inte när vi försöker kommunicera med varandra trots god vilja från båda håll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh så jag har funderat på det där med kommunikation, när det gäller Assar!
Han är suverän på "läsning" vilket inte alltid gjort det lättare.
Ett kollegieblock i huvudet skulle möjligen fått honom att hugga...
Grattis till koppelgåendet! Tror jag förstår din känsla väldigt väl, om inte annat så för att vi hade ett framgångsbevis här igår:)
Kollegieblock i huvudet? Men vad sa du då? Det där verkar ju hjälpa väldigt bra, eller...? Jag hade nog inte kunnat hålla tyst...
Har inte hund själv men ser ofta med intresse Cesar Millans TV-program om utbildning av hundägare och hund CM trycker med emfas på att husse/matte ska med Lugn och Bestämd Energi vara flockledaren -då behöver inte hunden skälla och dra i kopplet = försvara reviret
Vi kommer nog att kunna utbyta en del erfarenheter framöver. Jag tycks ha skaffat mig precis det jag inte ville ha, nämligen en liten skällande sak. Suck. Sid har de senaste dagarna skällt på mötande hundar, mystiska personer, inbillade personer/hundar... Här finns det att jobba med antar jag att man ska tänka :-/
PS. Samtidigt ser jag att Sid är otroligt receptiv. Han har snappat upp våra rutiner supersnabbt och allt som han känner till verkar han lugnt kunna acceptera. DS
vad roligt att Nemi och du har kommit överens om hur en promenad i koppel bör gå till :-D
hussen till Schäfern borde nog komma på ett annat sätt att kommunicera ...
...Fredrik Steens blogg tar ofta upp detta med hundmöten/rädda/osäkra hundar etc...Ger tips o råd hur man tränar hundmöten etc, ngt denne husse inte har läst av denna lilla historia att döma. Frågan är bara i detta fall om schäfern bara var nyfiken och ville hälsa.. med tanke på vad han fick i skallen av sin husse hyser jag inget större hopp för dennes förståelse för sin hund....jag hade nog haft svårt att hålla tyst...
Åsa, lästips, om du inte läst detta redan---SKÄRA FÖR STEN av Abraham Verghese.. härlig bok att läsa för oss med "etiopisk" bakgrund....men även andra naturligtvis!
Skicka en kommentar