Jag gillar inte ordet "kommando", det måste vara en rest från den tiden då all hundträning var militär och soldaterna tyckte att det var naturligt att tänka som om de var på en marchplan när de talade till, eller med, sina hundar.
För mig känns ordet inte alls naturligt. Jag ser det snarare som att hundarna och jag bygger upp ett språk som ska förstås av oss alla. Mitt är mest verbalt, deras mest kroppsspråkligt. Jag lär mig deras signaler, de lär sig mina. Missförstånd uppstår, klaras ut. Förutsättningarna för samarbete ökar i den ständiga förhandlingen om vem som ska göra vad..
Ungefär så.
Nu har jag satt upp två nya ord på listan.
Det första är "Pepp!" Jag vill döpa Zeldas mest underbara tränings och tävlingssinnesstämning till just detta, så när hon har driv i steget, svansen upp och fokus på mig säger jag ibland "Pepp!" och belönar. Meningen är att jag så småningom ska kunna få in henne i den här stämningen bara genom att berätta för henne att det är där hon ska vara. Hoppas på en trollspöeffekt - jag säger "Pepp" och Zeldas energinivå stiger till den nivå som jag vill ha den på.
Håller fortfarande på att försöka associera ordet till den positiva energin, har inte vågat testa att använda det för att förändra något än. Det vore minst sagt opedagogiskt att testa för tidigt, då lär hon sig bara att jag säger ordet litet godtyckligt och ordets betydelse blir otydligt. Tack Memea, fjärde gången jag hörde dig tala om detta trillade poletten äntligen ner.,
Det andra ordet är "Fokus". Det betyder "Nu vill jag att ni ska vara fokuserade på mig". Inte på korvkiosken (märkligt så många som inte kan hålla i sina korvar), inte på joggaren eller den andra hunden. Hundarna behöver inte ställa eller sätta sig på något särskilt ställe, de behöver inte gå fot, men deras uppmärksamhet ska vara på mig. Detta därför att jag har upptäckt (se inlägget om jakthunden för någon vecka sedan) att jag oftare försöker få tillbaka en tappad uppmärksamhet (Nemi stretar i kopplet i riktning mot den tappade korven) än att förebygga genom att fånga, och hålla, hundens uppmärksamhet innan korven har blivit intressant. Tack Memea igen.
Detta har jag inte haft ett ord för, och jag tycker själv att "Fokus" fungerar väldigt bra, det påminner mig om vad det är jag vill, låter positivt, och befriar mig från frågan om exempelvis fotgåendet är tillräckligt bra för att förstärkas med en godis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag tror på det di skriver, Jag berömmer själv mina hundar när de är glada o viftar på svansarna!! Jag ska använd ditt ord, det är bättre än mitt :)
Hejsan! Tänkte tipsa om vår tävling där man kan vinna ett exklusivt utställningskoppel värt över 250kr! :)
http://www.desisters.se/2013/04/tavling-vinn-ett-exklusivt.html
Kram /elin - desisters.se
Du har så rätt! Jag gillar inte ordet lydnad heller! Det handlar om ett samarbete mellan människa och hund.
Vilket bra ord du kommit på i "pepp" :) Smart tänkt.
Sofia
www.echosierra.se
Jag ogillar "kommando" för att det alltför mycket liknar "Kom!"... Och i mina öron har en helt annan betydelse:)
TÄNK så långt vi kommit i förståelse-träningen! I början på 80-talet gick jag en enklare lydnadskurs med mormor och morfars 2:a dalmatiner. Då ansågs det självklart att ha kopplet med en öglebit som kunde daskas till över hundryggen och jycken drog...
Idag tänker vi på hur vi ska eppmuntra hunden till samarbete istället...
GRATTIS till människan, som ändå vill utveckling:)
Nej - Eppmuntra är väl inget ord kanske... Men passar ju med dig "Pepp!"...
SOm alltid, när jag läser denna blogg lär jag mig ngt nytt... Fokus heter Maurice bror dessutom.... så det skall jag använda...STort tack för att du delar med dig!
Skicka en kommentar