lördag 31 december 2011
Gott Nytt År!
Vi har flytt fältet (raketerna och smällarna) och dragit ut på landet. (Till ev. inbrottstjuv: lägenheten är inte tom, där finns stora och starka söner).
Vi bor på hundvänliga Pure Retreat utanför Eskilstuna, rekommenderas varmt till den som vill ha det alldeles tyst.
Zeldas ögon ser ut att läka fint, redan nu har de i stort sett slutat rinna!
Bild: vårt rum.
Vi bor på hundvänliga Pure Retreat utanför Eskilstuna, rekommenderas varmt till den som vill ha det alldeles tyst.
Zeldas ögon ser ut att läka fint, redan nu har de i stort sett slutat rinna!
Bild: vårt rum.
fredag 30 december 2011
Och nu kan Nemi "om"!
Såja: nu backar hon utan hjälper, och jag berättar för henne att detta heter "om"!
torsdag 29 december 2011
Nu är vi tillbaka, och Zelda har opererat ögonlocken.
Idag har Zelda fått sina nedre ögonlock opererade, de har varit en aning inrullade precis vid ögonvinkeln. Nu har har de dragits ner en aning invid nosen dels för att öppningen till tårkanalen ska hållas helt öppen, dels för att de inte ska irritera ögat. Så nu ser vi fram emot klara friska ögon som inte rinner!
Professor Kristina Narfström tar emot.
Opererad och klar! Allt gick precis som planerat, hon är sydd med tre små stygn i vardera ögonlocket där en liten bit hud har tagits bort. De och tratten ska sitta i tio dagar...
Professor Kristina Narfström tar emot.
Opererad och klar! Allt gick precis som planerat, hon är sydd med tre små stygn i vardera ögonlocket där en liten bit hud har tagits bort. De och tratten ska sitta i tio dagar...
lördag 24 december 2011
fredag 23 december 2011
torsdag 22 december 2011
Arbeta bort hjälperna.
När man använder "luring" (låta hunden följa godisbit för att lära in ett beteende) måste hjälperna sedan arbetas bort.
I det här fallet dels min rygg (vi som har små hundar måste ju nästan vilka oss dubbla, vilket hunden förstås tror är en del av tricket) och händerna. I det läger måste hunden bli med självständig eftersom det inte går att styra den lika exakt när man står och det är långt mellan handen och hunden.
Här står vi idag, planen är att detta ska sitta om en vecka. Jag tycker att det här är svårt, gav upp med Zelda, Kanske ska jag pröva igen när Nemi kan ordentligt... Intressant att olika hundar har så olika uppfattning om vad som är lätt och vad som är svårt...
Och så tränar vi för 6+
I det här fallet dels min rygg (vi som har små hundar måste ju nästan vilka oss dubbla, vilket hunden förstås tror är en del av tricket) och händerna. I det läger måste hunden bli med självständig eftersom det inte går att styra den lika exakt när man står och det är långt mellan handen och hunden.
Här står vi idag, planen är att detta ska sitta om en vecka. Jag tycker att det här är svårt, gav upp med Zelda, Kanske ska jag pröva igen när Nemi kan ordentligt... Intressant att olika hundar har så olika uppfattning om vad som är lätt och vad som är svårt...
Och så tränar vi för 6+
onsdag 21 december 2011
Nya program!
Nu börjar vi sätta ihop våra program för nästa år. Musiken är klar: till Nemis klass 2 program blir det "Africa" med E-type, det blir ett gyminspirerat program med skivstång och vikter som ska få folk att skratta. Till Zelda tar jag "Amani wa Said", där blir det dans som utnyttjar hennes eleganta rörelsemönster. Och så blir det ett litet Heelwork to Music program för Nemi bara för skojs skull, har anmält henne till klass 1 i Bollnäs i slutet av januari.
tisdag 20 december 2011
måndag 19 december 2011
Och Julbord...
I går var vi på Hunduddens Café och åt julbord - Zelda och Nemi var med.
Konceptet är att hundarna ska ligga stilla och tysta medan hussar och mattar äter, vilket fungerar utmärkt. Den handfull hundar som var där kopplade av, gissningsvis märkte de inte så mycket av julstämningen (brasa, julstjärnor, adventsstakar m.m.), men säkert kände de av alla alla människor var glada och belåtna.
Hellyckat!
Bild: Zelda, jag och julhundsdekoration.
Konceptet är att hundarna ska ligga stilla och tysta medan hussar och mattar äter, vilket fungerar utmärkt. Den handfull hundar som var där kopplade av, gissningsvis märkte de inte så mycket av julstämningen (brasa, julstjärnor, adventsstakar m.m.), men säkert kände de av alla alla människor var glada och belåtna.
Hellyckat!
Bild: Zelda, jag och julhundsdekoration.
lördag 17 december 2011
Inkonsekvent träning...
Mestadels försöker jag freeshapa (freeshejpa?) det jag vill att hundarna ska lära sig. Jag bytte metod för att lära Nemi att backa runt mig, testar "luring" då man visar vad hunden ska göra genom att locka med en godbit.
Intressant är att hon inte alls verkar förstå vad hon håller på med, jämfört med freeshapingen där hunden måste koncentrera sig på att klura ut vad den ska göra.
Varför tränar vi på just detta? Jo, därför att det ingick i programmet på mässan (fast de som inte kunde fick nöja sig med att gå runt på det enklare sättet, nämligen framåt, vilket hon kan). Vi blev inte klara till uppvisningen, men eftersom vi har börjat så fortsätter vi...
Intressant är att hon inte alls verkar förstå vad hon håller på med, jämfört med freeshapingen där hunden måste koncentrera sig på att klura ut vad den ska göra.
Varför tränar vi på just detta? Jo, därför att det ingick i programmet på mässan (fast de som inte kunde fick nöja sig med att gå runt på det enklare sättet, nämligen framåt, vilket hon kan). Vi blev inte klara till uppvisningen, men eftersom vi har börjat så fortsätter vi...
fredag 16 december 2011
Här går det bättre:
I går åt jag lunch på Slottsträdgården Ulriksdal för första gången - de serverade bland annat en ovanligt god vegetarisk buffet, och kakor/efterrättspajer som såg lockande ut men som vi inte orkade efter all mat...
Där är hundar välkomna in i restaurangen, här är skylten som visar var hundarna ska sitta, och i bild har vi Nike med matte som tog en kopp kaffe efter promenaden.
Dit ska vi gå!
Där är hundar välkomna in i restaurangen, här är skylten som visar var hundarna ska sitta, och i bild har vi Nike med matte som tog en kopp kaffe efter promenaden.
Dit ska vi gå!
torsdag 15 december 2011
Och så har vi varit i Malmö och blivit avvisade från ett köpcentrum...
Vi flög till Malmö, det är riktigt smidigt att ha hundar som reser som handbaggage.
I Malmö gick vi in i ett köpcenter, och blev plötsligt ombedda att omedelbart gå ut, eftersom det fanns en livsmedelsbutik i centret.
Säkerhetsvakten var en stor man i femtioårsåldern med myndig ton.
Jag påpekade att det var svårt att veta att hundar inte var välkomna eftersom det inte stått något i ingången.
"Nej, den är ny, men på de andra ingångarna finns en tydlig skylt."
Sedan ställde han sig tätt intill oss och försökte fösa oss mot utgången.
Under tiden sa han, för att verkligen förklara att vi måste ha vetat att vi gjorde fel.
"Ingenstans i Sverige får hundar vara i köpcenter, så är lagen"
Jag kunde inte låta bli att säga emot, och berätta att det finns gott om gallerior där hundar är välkomna, dock inte in i livsmedelsbutikerna.
När vi väl kommit ut på gatan stannade han med oss ett tag (vi väntade på vårt sällskap som handlade mat), kanske för att förhindra ett återfall i brott.
"Härom dagen", sa han bistert, "Kom det en liten dam som försökte gömma sin Chihuahua under kappan."
Tänk så härligt att inte behöva jaga små damer med pyttehundar på arbetstid!
I avresehallen.
Nemi på väg att somna på hotellet.
Här fick vi inte vara.
I Malmö gick vi in i ett köpcenter, och blev plötsligt ombedda att omedelbart gå ut, eftersom det fanns en livsmedelsbutik i centret.
Säkerhetsvakten var en stor man i femtioårsåldern med myndig ton.
Jag påpekade att det var svårt att veta att hundar inte var välkomna eftersom det inte stått något i ingången.
"Nej, den är ny, men på de andra ingångarna finns en tydlig skylt."
Sedan ställde han sig tätt intill oss och försökte fösa oss mot utgången.
Under tiden sa han, för att verkligen förklara att vi måste ha vetat att vi gjorde fel.
"Ingenstans i Sverige får hundar vara i köpcenter, så är lagen"
Jag kunde inte låta bli att säga emot, och berätta att det finns gott om gallerior där hundar är välkomna, dock inte in i livsmedelsbutikerna.
När vi väl kommit ut på gatan stannade han med oss ett tag (vi väntade på vårt sällskap som handlade mat), kanske för att förhindra ett återfall i brott.
"Härom dagen", sa han bistert, "Kom det en liten dam som försökte gömma sin Chihuahua under kappan."
Tänk så härligt att inte behöva jaga små damer med pyttehundar på arbetstid!
I avresehallen.
Nemi på väg att somna på hotellet.
Här fick vi inte vara.
onsdag 14 december 2011
måndag 12 december 2011
Och så här såg vi ut:
Överst "Norden" gruppen i slutpose. Här var båda hundarna med, som synes. Underst: Hela gruppen som gjorde en gemensam insats på slutet med en hund per förare. Nemi gjorde det hon skulle tillsammans med alla dessa hundar i ringen! Inte illa för en liten dam som inte ens fyllt två!
Foto: Karin Ernflo - tack!
Och freestyletävlingarna:
Ja, här kommer ett mindre självupptaget inlägg från helgens hundutställning. Som ni kanske vet gick två stora freestylefinaler av stapeln: Agria Cup som är för tävlande under 25, och SM. Jag kunde följa båda tävlingarna och blev så inspirerad, glad, och fylld av beundran för människor och hundar!
Vann Agria Cup gjorde Mikaela Neiglick med borderterriern Rut med ett fartfyllt och elegant dansprogram. SM-vinnare blev Lina Pettersson med sin pumi Zing som gjorde ett roligt och mycket svårt program.
:-) för freestyle!
Vann Agria Cup gjorde Mikaela Neiglick med borderterriern Rut med ett fartfyllt och elegant dansprogram. SM-vinnare blev Lina Pettersson med sin pumi Zing som gjorde ett roligt och mycket svårt program.
:-) för freestyle!
söndag 11 december 2011
När livet sätter krokben...
Inför kvällens uppträdande tyckte jag att vi var så väl förberedda som vi kunde bli.
Vi hade övat. Hemma. I hallen i Riksten. På Hundudden och till slut genrepat i stora ringen på mässan. Vi hade tränat störning med skall, Barbros ridgeback fick ställa sig i tränoingslokalen och skälla. Zelda klarade allt galant.
Men... har jag nämnt att ljudet av champagneflaskor som korkas upp skrämmer henne lika mycket som smällare och raketer? Och gissa vad som hände precis när vi väntade på att gå in? De började korka upp champagnen som VIP-deltagarna skulle bjudas på, olyckligtvis var serveringen alldeles i närheten av vår ingång.
Zelda stelnade till vid första smällen, och blev sedan bara räddare och räddare. Jag frågade om de kunde vänta några minuter eftersom min hund var så rädd, men det kunde de inte.
Så när vi skulle in hade jag en flämtande panikslagen hund som bara ville springa så långt bort som möjligt.
Det gick inte att släppa henne, så jag gick in med kopplet på, hon följde i alla fall med, annars hade jag fått ta henne under armen. Nemi blev förstås störd av Zeldas stress, så vi gjorde ingen strålande reklam för rasen...
Så det kan gå...
Just nu, i kväll, är jag väldigt besviken, men jag tror att jag snart kommer att vara glad över att båda hundarna klarade alla andra ljud och störningar så väl. Jag tror också att all den tid vi lagt ner på att träna kommer oss tillgodo längre fram, och jag gläds åt att Zeldas panikattacker går över fortare och fortare - nu, fyra timmar senare, är hon sitt vanliga jag igen, tidigare kunde det ta dagar innan hon riktigt lugnade sig...
Och servitrisen som inte kunde vänta en liten stund (det skulle dröja en halvtimme innan champagnen till slut serverades)? Jag får väl tänka att hon inte visste om att vi skulle ha en freestyleuppvisning som vi hade tränat inför i månader, eller att hon hade fått instruktioner om att det var mer bråttom än det var, eller att hon inte kunde förstå att ljudet kunde vara så skrämmande...
Till framtiden får jag ta med mig att även kolla eventuella öppningar av champageflaskor - vi hade ju kunnat gå in från ett annat håll om vi vetat om det, eller så hade vi kunnat stå utanför i korridoren och bett ngn att ringa oss precis innan vi skulle in...
Live and learn. Gladast är jag över att Zelda har hämtat sig så snabbt, och över att genrepet gick så fint!
Vi hade övat. Hemma. I hallen i Riksten. På Hundudden och till slut genrepat i stora ringen på mässan. Vi hade tränat störning med skall, Barbros ridgeback fick ställa sig i tränoingslokalen och skälla. Zelda klarade allt galant.
Men... har jag nämnt att ljudet av champagneflaskor som korkas upp skrämmer henne lika mycket som smällare och raketer? Och gissa vad som hände precis när vi väntade på att gå in? De började korka upp champagnen som VIP-deltagarna skulle bjudas på, olyckligtvis var serveringen alldeles i närheten av vår ingång.
Zelda stelnade till vid första smällen, och blev sedan bara räddare och räddare. Jag frågade om de kunde vänta några minuter eftersom min hund var så rädd, men det kunde de inte.
Så när vi skulle in hade jag en flämtande panikslagen hund som bara ville springa så långt bort som möjligt.
Det gick inte att släppa henne, så jag gick in med kopplet på, hon följde i alla fall med, annars hade jag fått ta henne under armen. Nemi blev förstås störd av Zeldas stress, så vi gjorde ingen strålande reklam för rasen...
Så det kan gå...
Just nu, i kväll, är jag väldigt besviken, men jag tror att jag snart kommer att vara glad över att båda hundarna klarade alla andra ljud och störningar så väl. Jag tror också att all den tid vi lagt ner på att träna kommer oss tillgodo längre fram, och jag gläds åt att Zeldas panikattacker går över fortare och fortare - nu, fyra timmar senare, är hon sitt vanliga jag igen, tidigare kunde det ta dagar innan hon riktigt lugnade sig...
Och servitrisen som inte kunde vänta en liten stund (det skulle dröja en halvtimme innan champagnen till slut serverades)? Jag får väl tänka att hon inte visste om att vi skulle ha en freestyleuppvisning som vi hade tränat inför i månader, eller att hon hade fått instruktioner om att det var mer bråttom än det var, eller att hon inte kunde förstå att ljudet kunde vara så skrämmande...
Till framtiden får jag ta med mig att även kolla eventuella öppningar av champageflaskor - vi hade ju kunnat gå in från ett annat håll om vi vetat om det, eller så hade vi kunnat stå utanför i korridoren och bett ngn att ringa oss precis innan vi skulle in...
Live and learn. Gladast är jag över att Zelda har hämtat sig så snabbt, och över att genrepet gick så fint!
lördag 10 december 2011
Kreativt anti-hundbajsprogram i Taiwan
I Schweiz får man böta ifall någon kommer på att man inte plockar upp efter sin hund. I minst en stad i Israel registreras hundars DNA och upphittat hundbajs testas, varpå ägaren fär betala dels testet, dels mycket dryga böter.
I New Taipei City valde man en annan väg: ett lotteri. Varje påse hundbajs kunde bytas mot en lott, vilket gjorde att 14,500 påsar lämnades in. En femtioårig kvinna vann en gultacka värd ungefär 15 000 kr.
Källa: BBC
I New Taipei City valde man en annan väg: ett lotteri. Varje påse hundbajs kunde bytas mot en lott, vilket gjorde att 14,500 påsar lämnades in. En femtioårig kvinna vann en gultacka värd ungefär 15 000 kr.
Källa: BBC
fredag 9 december 2011
Och vem är du????
Igår tränade vi med kläderna jag ska ha på söndag - inklusive peruk. Nemi skällde till, överraskat. "Och vem är du?"
Hon ägnade en hel del tid åt att spana in den skumma frisyren, vilket gjorde att det mesta gick betydligt långsammare och mindre rätt än vanligt. Nu blir det peruken på idag och i morgon så att hon hinner vänja sig.
Zelda var däremot helt opåverkad...
Tack Barbro som fotade.
Hon ägnade en hel del tid åt att spana in den skumma frisyren, vilket gjorde att det mesta gick betydligt långsammare och mindre rätt än vanligt. Nu blir det peruken på idag och i morgon så att hon hinner vänja sig.
Zelda var däremot helt opåverkad...
Tack Barbro som fotade.
torsdag 8 december 2011
Har ingenting med hundar att göra...
Men vill berätta i alla fall: handlade nyss, hörde följande:
Tre tjejer i 16-årsålden tittar och klämmer på förpackningar med färsk pasta.
- En sån här?
- Nej usch. De är kalla och hårda.
- Man ska koka dem.
- Jaha.
Tre tjejer i 16-årsålden tittar och klämmer på förpackningar med färsk pasta.
- En sån här?
- Nej usch. De är kalla och hårda.
- Man ska koka dem.
- Jaha.
Snart dax x 2
Snart dax 1: Första bidraget till Dovima tävlingen (se inlägg fran 30/11) har kommit - ett penningpris har tillkommit eftersom några unga fotografer under utbildning har anmält intresse... Skicka era bilder, deadline 14/12.
Snart dax 2: på söndag smäller det: vi ska in i den stora finalringen klockan 18, just innan BIS uttagningen. Nu får vi se hur hundarna klarar stor publik, allmänt upptrissad stämning, och många hundar de inte känner på planen...
PS: snart dax 3: här har ni en till rolig fototävling som ni kan vara med i.
Snart dax 2: på söndag smäller det: vi ska in i den stora finalringen klockan 18, just innan BIS uttagningen. Nu får vi se hur hundarna klarar stor publik, allmänt upptrissad stämning, och många hundar de inte känner på planen...
PS: snart dax 3: här har ni en till rolig fototävling som ni kan vara med i.
onsdag 7 december 2011
Åtta miljoner hundmumier!
I måndags träffade jag Paul Nicholson, brittisk arkeolog som arbetar med Anubiskatakomberna i Egypten. Han har hittat åtta miljoner hundmumier, många av dem nyfödda valpar. Han tolkar det som att hundarna ansågs vara budbärare mellan människan och gudarna, och att en hundmunie kunde offras dels som tack ifall något bra hade hänt, dels för att få en gud att anstränga sig litet extra ifall man behövde hjälp i livets svårare skeden.
måndag 5 december 2011
söndag 4 december 2011
lördag 3 december 2011
Utslagna!
I går tränade vi inför vår uppvisning på mässan söndagen den 11. För första gången var alla på plats: två mopsar, tre västgötaspetsar (Voff! Voff!), tre dansk-svenska gårdshundar, två taxar, och så vi.
Det gick över förväntan, sedan åt vi middag tillsammans. Hundarna minglade vilket också gick över förväntan, och till slut gjorde en stor svart katt entré vilket fick både Nemi och Zelda att försiktigt dra sig tillbaka.
Bild: två hundar som har vacklat ut till köket och kollapsat - de har inte varit ute, inte ätit frukost, går knappt att väcka...
Det gick över förväntan, sedan åt vi middag tillsammans. Hundarna minglade vilket också gick över förväntan, och till slut gjorde en stor svart katt entré vilket fick både Nemi och Zelda att försiktigt dra sig tillbaka.
Bild: två hundar som har vacklat ut till köket och kollapsat - de har inte varit ute, inte ätit frukost, går knappt att väcka...
fredag 2 december 2011
Ögonundersökning
Minns ni att jag beställde en tid hos en ögonspecialist för ett tag sedan när Zeldas ögon rann? Igår var vi där, på bilden ser ni hur hon mätte tårflödet: hon stack in en liten remsa under ögonlocket, den skulle sitta där en minut. Den sög upp tårvätska, och bytte färg till blått när den blev fuktig. Resultat: Zeldas tårproduktion ligger just nu (när ögonen inte rinner mer än vanligt) precis vid det övre normalvärdet.
Det hon såg, som ingen annan sett, var att huden på nedre ögonlocken, intill nosen, är aningen inåtböjd. Det gör att tårkanalen trycks ihop, och att några hårstrån hamnar i ögat istället för utanför.
Så de goda nyheterna är att detta går att åtgärda, de dåliga är att det tagit över tre år att upptäcka problemet. Vi vet ju alla hur det känns att ha något pytteskräp i ögat... Stackars hund!
Nu har vi bokat tid för en minimal operation som liknar den vi människor gör hos plastikkirurgen: ögonlocket ska dras ner någon millimeter. Det kommer inte att påverka hennes (vackra) ögonform, och kommer förhoppningsvis att göra henne helt besvärsfri.
Till mitt försvar får jag väl säga att Zelda har varit på allmän kontroll hos veterinär, ögonlysts av ögonspecialist, ställts ut och tittats på av olika domare, och ingen har sett ngt fel på hennes ögon...
Jaja. bättre sent än aldrig...
Bild: Prof. Christina Narfström undersöker Zeldas tårflöde. Zelda är stoisk som vanligt...
Det hon såg, som ingen annan sett, var att huden på nedre ögonlocken, intill nosen, är aningen inåtböjd. Det gör att tårkanalen trycks ihop, och att några hårstrån hamnar i ögat istället för utanför.
Så de goda nyheterna är att detta går att åtgärda, de dåliga är att det tagit över tre år att upptäcka problemet. Vi vet ju alla hur det känns att ha något pytteskräp i ögat... Stackars hund!
Nu har vi bokat tid för en minimal operation som liknar den vi människor gör hos plastikkirurgen: ögonlocket ska dras ner någon millimeter. Det kommer inte att påverka hennes (vackra) ögonform, och kommer förhoppningsvis att göra henne helt besvärsfri.
Till mitt försvar får jag väl säga att Zelda har varit på allmän kontroll hos veterinär, ögonlysts av ögonspecialist, ställts ut och tittats på av olika domare, och ingen har sett ngt fel på hennes ögon...
Jaja. bättre sent än aldrig...
Bild: Prof. Christina Narfström undersöker Zeldas tårflöde. Zelda är stoisk som vanligt...
torsdag 1 december 2011
Hundens personlighet:
I måndags lyssnade jag på Kenth Svartberg som talade om hundens personlighet. Vi fick bland annat testa olika personlighetstester på våra egna hundar. Här ser ni Nemis profil, blev överraskad över att den inte blev mer extrem. Misstänker att det delvis beror på att hon är så liten, hennes känslor märks mindre än om hon hade varit en schäfer. En fråga handlade till exempel om hunden lätt blir exalterad, jag gav henne rätt låga poäng, men nu när jag tänker på det borde de nog ha varit högre....
Hursomhelst är PA positiv affekt, NA negativ affekt. Nemi fick som ni ser ganska låga poäng för NA (inte så rädd/arg) och högre för PA (energisk, glad, utåtriktad). Konstigt nog visade det sig att precis såhär såg genomsnittshunden på kursen ut när Kenth slog ihop alla vara svar (c:a 50 st).
Vi var överens om att detta är en hund som är ganska lätt att ha att göra med.
Sedan gick vi igenom hur hundar vars kryss hade hamnat i de andra kvadranterna skulle vara att leva med. Vill någon här ha en hund som saknar drivkraft, entusiasm och energi, och som är rädd, sur och arg dessutom? (Övre vänstra kvadranten). Eller kanske en som är mycket energisk och aktiv samtidigt som den är rädd och arg? (Övre högra kvadranten). På den senare frågan var några överens om att en sådan hund kan, om den hanteras rätt, bli en strålande tävlingshund, men i värsta fall kan den bli farlig.
Testet baserat på Sheppard & Mills 2002 The development of a psychometric scale for the evaluation of the emotional predispositions of pet dogs. Int. Journal of Comparative Psychology 15: 201-222
Hursomhelst är PA positiv affekt, NA negativ affekt. Nemi fick som ni ser ganska låga poäng för NA (inte så rädd/arg) och högre för PA (energisk, glad, utåtriktad). Konstigt nog visade det sig att precis såhär såg genomsnittshunden på kursen ut när Kenth slog ihop alla vara svar (c:a 50 st).
Vi var överens om att detta är en hund som är ganska lätt att ha att göra med.
Sedan gick vi igenom hur hundar vars kryss hade hamnat i de andra kvadranterna skulle vara att leva med. Vill någon här ha en hund som saknar drivkraft, entusiasm och energi, och som är rädd, sur och arg dessutom? (Övre vänstra kvadranten). Eller kanske en som är mycket energisk och aktiv samtidigt som den är rädd och arg? (Övre högra kvadranten). På den senare frågan var några överens om att en sådan hund kan, om den hanteras rätt, bli en strålande tävlingshund, men i värsta fall kan den bli farlig.
Testet baserat på Sheppard & Mills 2002 The development of a psychometric scale for the evaluation of the emotional predispositions of pet dogs. Int. Journal of Comparative Psychology 15: 201-222
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
