Gott Nytt År och recension i DN!

Idag är Zeldaboken recenserad i DN av Ingegärd Waaranperä under rubriken "Mitt liv som matte - Åsa Nilsonne gör hundägandet till en övning i acceptans." Oväntat och glädjande! Hon tycker så här: "som faktabok kunnig och inspirerad... som handledning i valpuppfostran anspråkslös och konkret... och en lärorik bok också på det människopsykologiska planet".
Härligt avslut på det här spännande året!

GOTT NYTT ÅR!

Oliver VII

Tisdag igen -Oliverdag!
Idag kom Oliver och hälsade på. Han mäter nu 56 cm över manken och väger 20,6 kg. Märkligast just nu tycker jag är hans ljudeffekter: varje gång han sätter ner en tass uppstår en duns som när man tappar något mjukt men tungt, när han går hörs det i hela rummet.
Sedan har han en jätterepertoar med olika ljud som han använder titt som tätt, vilket tysta Zelda tycker är besvärande. Utmärkt att hon får vänja sig!

Efter en stund hände något överraskande: plötsligt var Oliver ensam med Zelda och mig. Han blev perplex - vart hade hans familj tagit vägen? Han letade en stund - i öppna spisen, bakom fågelburen - men kopplade sedan av och lekte med Zeldas leksaker. Med jämna mellanrum gick han till dörren och undrade om han inte skulle gå hem, men när han inte fick krafsa på den gav han upp och lekte litet till.
Efter några minuter dök familjen upp igen, även det tog han med ro, och sedan fortsatte allt som tidigare. Han har för övrigt redan blivit rumsren, säger till när han behöver gå ut...

Det var som vanligt svårt att få till några bra bilder - här är i alla fall en som visar ungefär hur stor han är just nu, och en som visar Zelda som avvaktande värdinna...

Försvarets hudsalva del 2

Jordnötsolja och talg är ingredienser i försvarets hudsalva, och det sägs att den kan användas som matfett om man vill steka ett ägg och saknar smör...
Det kan kanske stämma - Zelda har i alla fall klassat den som mat och ätit upp det som fanns kvar.

Fler halvsyskon!

Upptäckte just att Zelda fått fler halvsyskon - denna gång är det hennes far, Koynaurs Ghetto Superstar, som fått en ny kull som kan beskådas här: www.anthed.com/valpsidan.htm
I bild: Halvbror Armando

Vägsalt och tassar...

är ingen lyckad kombination. Zelda börjar halta så snart hon får salt på tassarna, så nu bär jag henne mellan osaltade sträckor, och så testar vi Försvarets hudsalva (i rosa tub...). Alla övriga tips tas tacksamt emot!

Hundar i stan...

och här är Zelda med kompisen Maja. Det är löjligt svårt att få bra bilder på flera hundar samtidigt...

Hund i stan...

I morse var vi i Observatorielunden, så här fin var utsikten...

Zelda på Adlibris topplista (psykologi)!

Zeldaboken ligger redan på nionde plats på Adlibris topplista för psykologi! Sådant gör en författare glad!!!

Tre tomtar

kom på besök igår! Zelda fick en köttbulle inpackad ett stort skärt frasigt papper. Underbar present: först kul att packa upp, och sedan god att äta...

God Jul!

Slutsåld i bokhandlarna...

Nu ringer människor jag känner och undrar hur de ska kunna få tag på en bok - den verkar redan ha sålt slut i alla fall i flertalet bokhandlar i Stockholm och Uppsala.
Det är både uppmuntrande (folk vill ha boken) och frustrerande (de hittar den inte, och köper antagligen därför en annan som julklapp...)
Ett skäl kan vara att den som ger ut en bok i en ny genre (eller som i mitt fall en bok i en gernre som inte finns) betraktas som en högriskförfattare igen (vem vet om ngn kommer att vilja ha boken). Därför tar bokhandlarna inte in så många ex. De butiker jag varit inne i har haft små höger om fem eller tio exemplar, uppställda bland hundböckerna. Förlaget har klassat boken som "psykologi" - kanske räcker det med att ha en hund på omslaget för att bli omedelbart omklassificerad i handeln...

Oliver VI

Idag bjöd vi hem Oliver, som nu väger 18,6 kg. Han tyckte att Zeldas leksaker var roliga, men att Zelda själv var tråkig. Hon vill nämligen inte leka med honom (hennes självbevarelsedrift är det inget fel på), men hon hade inget emot att han bet i hennes pipleksaker (det lät MYCKET högre än när det är hon som klämmer försiktigt på dem) och undersökte våningen...
Oliver är nu drygt tre månader, och lika okoordinerad som Zelda var i den åldern - det är dock betydligt mer dramatiskt när en jättevalp misslyckas med att stanna i tid och kolliderar med en vägg än när Zelda gjorde samma sak. Men skam den som ger sig - Oliver samlar ihop sina långa ben (med viss möda) och far iväg igen...

Nästa morgon...

Nu har snoddarna suttit i 18 timmar, och den högra faller av vilken minut som helst. Zelda har säkert kliat loss den, fast jag inte har sett när hon gjorde det...
Alla vi som har haft långt hår vet ju hur det kan kännas när en tofs drar i ett eller flera hårstrån, inte konstigt att Zelda vill rätta till mitt hantverk. Jag får vara ännu noggrannare...

Uppsnoddad hund.

Jag har lärt mig ett nytt ord: när puffen är badad, fönad och klar ska hon/han snoddas upp, dvs att håret som annars hade fallit ner i ögonen sätts upp med snoddar. Det hela ska helst inte röras förrän det är dags för nästa bad, då snoddarna ska klippas bort. Hunden ska också lära sig att inte klia på den uppsnoddade pälsen (här suckade många)...
Bild: Zelda uppsnoddad modell basic... Det är huvudet vi ser, uppifrån...

Att sköta en puffpäls: ett hantverk.

Igår var jag på kurs hos Catalina Gustafsson (http://catalina.dinstudio.se) - temat var puffpälsen och dess skötsel. Jag hade hört mycket gott om Catalinas kurser, och blev inte besviken. Dels fick vi med oss många goda råd, tips och knep, vilket var väntat. Vad som kom som en glad överraskning för mig var att vi även fick en filosofi för livet med en hund med en päls som kräver särskild omsorg.
Catalinas motto är "less is more" - inga särskilda produkter till vardags - då ska hunden bara vara ren och förstås fri från tovor. Det ger pälsen de bästa förutsättningarna att växa sig stark, lång och frisk. Sedan, när det blir utställningsdax - då kan man göra det där lilla extra som får hunden att se alldeles fantastisk ut.
Det var bra att få höra att en puff inte kan badas för ofta - det är som med det egna håret - flera ggr i veckan är inget problem. Har också lärt mig att jag kan föna med varmare luft än jag gjort hitintills, och att det finns fiffiga grepp som gör att man kan få händerna fria även med en handfön...
I bild: Catalina och Brandon, en charmig femmånadersvalp från Sun-Hees kennel som var demohund 1 ...

Utan soundtrack...

Vi träffade Erik och Fari (www.erikhedin.se) i veckan, och Zelda gör samma bedömning av Fari som utställningsdomarna (BIM med Cert och CACIB nu senast i Stockholm): attraktiv kille! De väger båda 5 kg, är båda långbenta och snabba - och de leker med fart, men alldeles tyst. Inte ett skall, inte ett pip, bara rörelse, märkligt koordinerad.
Vi måste göra en video!

Gomorron Sverige i morgon torsdag 17/12 kl c:a 06.45

Dax igen! Nu ska Zelda och jag till SVT, kul att boken väcker intresse!

Oliver V.

Nu är Oliver äntligen vaccinerad och startklar! Så idag har Zelda träffat 16.6 kg jättevalp vilket gick riktigt bra - vi var ute på en liten promenad tillsammans, och sedan fick de umgås litet i en korridor i huset. När Oliver satte en lekfull tass på Zeldas rygg visade hon sina i sammanhanget mycket små tänder, vilket verkade göra stort intryck på Oliver trots att hon inte sa ngt och inte gjorde mer än att dra upp läppen litet och blänga på honom. Han backade genast och höll sig sedan litet på avstånd. Zelda tog det mycket lugnt, passade på att smita in hos Oliver o kolla hans matskål utan att oroa sig över att han lommade efter.
I bild Zelda och Oliver, samt Olivers öron när han tar ett lekfullt skutt runt en inte så road Zelda.
Det ska nog gå bra det här!

Zeldas faster Tindra.

Idag kom ett mail från Tuula som har Zeldas faster Tindra (bild).
Hon skriver:" ... sedan läste jag boken i ett sträck. Jag både skrattade och grät, en underbar bok och underbara foton som jag hoppas att många köper."
Jag blev SÅ glad över denna spontanrecension av boken om Zelda (det är ju inte så många som hunnit läsa än, och då undrar en författare alltid hur det går för boken när den möter nya människor...). Jätteroligt också att ha fått kontakt med ytterligare en släkting till Zelda - och så undrar jag hur det gick för Tindra på utställningen - hon ser ju oerhört flott ut!

Snö!

eller: Allt är relativt...
Som flertalet hundar får Zelda mycket spring i benen när det har snöat... Och så byter hon färg igen och ser gråbeige ut, istället för att lysa i vitt som hon gör när det är mörkt och grått ute...

Hur svårt kan det vara?

Idag kom två tryck som jag hade beställt av bilder ur Eloise Leydens bok "Slumdogs of India", se inlägg från 20/11. (Alla bilder kan beställas, hon kommer att göra max. 100 st av varje.)
Tänkte att det kunde vara kul att ta en bild där Zelda tittar på fotot. Tog 50 st. och inte en enda blev som planerat.
Bild: Nej, Zelda tittar INTE dit jag hade tänkt mig, samarbetar som alltid på sina egna villkor...

Sova borta...

I fredags fick Zelda tillbringa både dagen och natten med Lancashire Heelern Maja och hennes matte vilket gick hur bra som helst. TACK!
Tycker att det är fantastiskt att ha en trygg och anpasslig liten hund som tar nya miljöer med ro. Zelda har visserligen känt Maja (som av en annan bekant beskrivits som världens mest socialt kompetenta hund) sedan hon var valp, men det är ju något annat att tillbringa ett dygn tillsammans!

Hundsport om Zeldaboken:

"...Bara omslagsbilden - och övriga foton av Ulla Montan - gör boken till något alldeles extra. En bra, viktig och framförallt läsvärd bok..."
Och redan nu i julnumret!

Zelda i sminket på morgonen...

Lena Aspemar fixar till det sista...
Skämt åsido var det bara jag som blev tillfixad...

Oliver IV

Gissa vad Oliver väger nu efter c:a 4 veckor.
Rätt svar: 14 kg.
Han har med andra ord dubblerat sin vikt sedan han flyttade in - det finns 7 kg mer hund nu än det gjorde för för fyra veckor sedan. Massan är fördelad på jättelika tassar, en än så länge rätt ranglig kropp med långa ben, och ett ganska massivt huvud med det mjukaste skinn man kan tänka sig.
Zelda och han har redan hälsat litet försiktigt på varandra, i veckan ska han vaccineras, och sedan får vi se hur de kan umgås...

I bild: hela Oliver och hans tass i min hand...
PS Bilden gör honom inte rättvisa, som alla valpar är han aningen svårfångad på bild...

Nytt TV-debutförsök i morgon!

Vår TV-debut är nu planerad till 9/12, alltså i morgon, onsdag kl 09.15.

Ingen TV-debut!

Vår medverkan blev inställd, så kan det gå!

TV-debut!

I morgon är Zelda och jag inbjudna till Nyhetsmorgon i TV 4 - kl 07.50 till c:a 07.57. Ska bli spännande att se vad hon tycker om en TV-studio!
Varför? Därför att Zeldaboken släpps idag!

Och vad gjorde Zelda i eftermiddags?

Träffade Bruno! Det är så utmärkt att hon får underhålla sin barnvana genom att få umgås med små människor ibland!

Likadana?

Ytterligare ett intressant föredrag från i lördags handlade om hundars aptitreglering och personlighet. Helena Åkerberg, medicine doktor i farmakologi enligt programmet, hjärnforskare enligt introduktionen, diskuterade sina forskarkollegors syn på hundar som rätt enhetliga (det som gäller för hunden jag har undersökt gäller nog för alla hundar av ungefär samma vikt, ras och ålder). Hennes erfarenhet som hundägare var att två individer av samma ras kan skilja sig mycket i sin personlighet, så detta undersöker hon nu - hon arbetar på att ta fram ett användbart personlighetstest för hundar inom forskningen. Hennes budskap var att forskaren kan behöva ta större hänsyn till viken individ hon eller han har undersökt.
Zelda och jag håller med!

Bild: Vinnande uppfödargrupp - Amerikansk Cocker Spaniel, Caci's Uppfödare Carina Östman, Borlänge.

Berikad miljö...

Ett annat intressant föredrag igår handlade om att berika hundens miljö, det var David Selin från HUNDutbildningsgruppen som talade. Om jag förstod honom rätt så handlar det om att ge hunden så många möjligheter som man kan komma på att få utföra naturliga beteenden. Han tog exempel som att bädda (lägg en filt eller två i hundens korg), att äta så mycket eller litet att den är nöjd (variera näringsinnehållet i maten - hund med stort ätbehov: mat med lågt energiinnehåll, hund med lågt ätbehov: mat med högre energiinnehåll) och liknande.

Om en berikad miljö ger hunden tillfälle att göra det det hade gjort om den hade levt för några tusen år sedan är Sveavägen klart berikad. Här går det nämligen oftast att hitta något som går att äta, och Zelda letar systematiskt och entusiastiskt. När vi kom ut idag på morgonen hade någon exempelvis skrivit "Hej" med ngt som var vitt och rinnigt (se bild) alldeles intill vår port. Den sista smälta glassen i kartongen? Det hade i alla fall droppat ner på gatan, och det var gott (de mörka fläckarna visar var Zelda har städat).
Det var morgonens första glada överraskning. Sedan var det tomt på gräsmattan där det för några dagar sedan låg en halv hamburgare, men litet senare hittade hon en pappersservett som var flottig på mitten. Den bar hon med sig in i hissen där hon försiktigt åt upp det fettindränkta pappret och lämnade resten.
Varje morgon är det lika spännade!
Jag är så nöjd med mitt beslut att faktiskt låta henne äta nästan allt hon själv tycker är ätbart - det berikar hennes liv och än så länge har hon inte mått märkbart dåligt av något hon fått i sig...

Hundmöte utan hund...

Idag har jag varit på hundkonferens, dock utan Zelda (hon var hemma med sonen).
Några axplock:
Lars Werdelin talade om artbegreppet, och varför han inte anser att hunden är en varg.
Peter Savolainen presenterade sina senaste rön om hundens ursprung - enligt hans analyser har den i storleksordningen 15 000 år på nacken, och sitt ursprung i Kina.
Sverre Sjölander menade att vi ska vara väldigt glada över de egenskaper vi har fått fram hos våra hundar: en viss valpighet även när de blivit vuxna, förmågan att vara ensamma (inget man kan begära av en varg eller ens en dingo eller pariahund), förmågan att "läsa" människor, en låg rangordningsssträvan...
Riktigt rolig dag!

www.adventuredogconference.se

I bild: Peter Savolainen (KTH) visar sina data.

Allergitest

Igår följde Zelda med till banken. Vår handläggare tyckte mycket om hundar, men berättade att hon var allergisk, kunde reagera bara av att komma in i ett hem där det fanns en hund. Jag erbjöd mig att ta ut Zelda, och frågade om handläggaren kände något obehag. Det gjorde hon inte, så vi avvaktade. När jag berättade att Zelda var en "allergihund" vaknade ett litet hoppets ljus hos henne, och till slut gjorde hon näsprovet: borrade ner ansiktet i Zeldas päls och andades in.
Ingen reaktion.
Så nu har hon en liten CC-valp på horisonten!
I bild: Robban (Robert King of Scots), en kanske lämplig valp som finns på Kennel Prefix. Först till kvarn...

Oliver III, nu med tennisboll.

Inser att jag måste ha med något föremål för att visa skalan, vilket Zelda kan göra så snart Oliver är färdigvaccinerad. Än så länge har de fått nöja sig med att titta på varandra (alltmer nyfiket) på avstånd.

För två tisdagar sedan var Oliver obetydlígt större än Zelda, fast tyngre. Hon väger 5 kg, han vägde drygt 7. Förra veckan vägde han över tio, och nu är han uppe i tolv och börjar se ut som en halvvuxen labrador...
Han kan redan "sitt", "tass" och han går fint i koppel.
Fortsättning följer.

"Quirky, affectionate and intelligent personalities..."

Idag har jag letat runt litet efter information om CC och diverse ögonproblem. Hittade då ovanstående beskrivning av deras personlighet, låter som en beskrivning av Zelda ...
Bild: Favorit i repris: Spidey, foto Pam Spurling

Värdelös syndabock...

Hittar inte mina glasögon... Vart kan de ha tagit vägen?
Med mina tidigare hundar kunde jag alltid välja att tro att det var hunden som hade tagit dem, flyttat på dem, lagt dem på konstiga ställen.
Zelda rör aldrig någonting som inte är hennes (utom ibland mat), så nuförtiden måste jag ta på mig hela ansvaret för mina felplacerade prylar.
Alla medaljer har en baksida...
(Och de låg på soffbordet, dolda av en trave böcker...)

Stor och Liten...

Idag på Sturekompagniet såg vi ett möte mellan en mycket liten hund, och en annan som var mycket stor. Zelda gick faktiskt förbi denna enorma Grand Danois med minimal tvekan, och utan att tycka att hon behövde säga någonting. Det bådar gott för livet med Oliver... (på grund av kameravinkeln ser den lilla hunden större ut än den var... hann inte byta plats...)

Utställningsträning!

Idag har Zelda och Lookie varit på utställningsträning. Vi övade att gå, stå och låta sig undersökas stående på ett bord precis som på en riktig utställning, roligt och nyttigt. Zelda verkar nu ha förstått att hon inte ska sätta sig omedelbart när vi stannar, vilket känns som en stor insikt.
Extra roligt var att få se ett tiotal andra CC, både valpar, unghundar, och utställningsveteraner.
Det här ska vi göra om.
Foto: Sven-Owe Lennström

Oliver II.

Nu har det gått en vecka. Oliver väger över tio kilo och hans ansikte är inte lika skrynkligt som det var.... Han är märkbart större, och har nästan vuxit ur sitt första halsband. Man måste nog uppleva detta för att begripa hur fort det går!
Zelda och han ses på avstånd ibland när deras vägar in/ut korsas, kanske blir det en mjukstart för dem så att de redan har hunnit vänja sig vid varandra när de får börja umgås om c:a 2 veckor...

Brorsan ska lära sig att gå i koppel...

Såhär skriver Frida som har Bilbo, Zeldas snart halvårige halvbror:

"Det kanske är dags att börja med lite koppelträning oxå. Jag har inte gjort det förut för att man får vara glad om han ens går framåt, men nu hänger han på ganska bra, om han känner för det vill säga. Antingen är han låååångt bak eller lååångt fram. Ne så det ska jag nog ta tag i, någon som har nått tips kanske? Skulle vara trevligt om han ville gå brevid mej."

Ja vilken hundägare känner inte igen sig? Bild och text från Bilbos blogg (med tillstånd). Skulle vara trevligt om Zelda också ville gå fint vid min sida, vilket hon mest gör när vi går på gator hon inte är så van vid. Så det är hon som bestämmer.
Jag har också tänkt ta itu med detta.
Snart.

Vi gillar cafeer som gillar hundar!

Här fikar vi på Café Pärlan, Tegnérgatan 18. De har underbara grillade mackor, lunch av typ boeuf Bourguignon och bouillabaisse, och mycket gott kaffe. (Plus förstås vanliga ogrillade smörgåsar och kakor). Man kan även få färskpressad granatäpplejuice! Men framförallt: snälla hundar är mycket välkomna!

Zelda demonstrerar.

Idag gjorde Zelda ett inhopp och demonstrerade mot pälsdetaljer (ibland hundpäls) på modekläder.
Text på plakaten, bland annat: Päls bärs av vackra djur och fula människor...

Underbar bok!

Något av det bästa jag vet är att hitta en intressant och/eller vacker bok alldeles av en slump. Nu har det hänt igen! Titeln är "Slum Dogs of India", författare/fotograf är en ung engelska som heter Eloise Leyden. Hon reste runt i Indien i ett år och tog fenomenalt vackra och spännande bilder av de hundar hon stötte på där. Hon vågar ta vackra bilder även när omständigheterna inte är optimala - och utmanar därmed mångas syn på lösdrivande hundar och deras liv.
NJUT!
Några av bilderna har för övrigt gått till final i "New talent" kategorin av Travel Photographer of the Year competition 2009.
www.eloiseleyden.co.uk

Oskar - inte skrämmande alls...

Oskar (i bild) är en två och ett halvt-årig Westie som vi träffade idag. Han ser ut som Zelda tycker att andra hundar ska: han är inte större än hon, har vit päls, mörka ögon och lång nos. Så hon blev positivt intresserad, viftade på svansen, och ville gärna umgås en stund. Jag ser fram emot att få en mindre fördomsfull hund när Zelda har vant sig vid Oliver!

HJÄLP!!!!

I morse såg Zelda Oliver för första gången (sittande i husses famn) och blev RÄDD!
Vovovovov.
Oliver tittade lite undrande på den skällande dunbollen, och la sedan huvudet på husses axel, bort från den ovänliga grannen.
Det här kommer nog att ta sin tid.
Tips tas tacksamt emot!

Vår nya granne Oliver!

Kan en Grand Danois vara minimal? Om den kan det så har vi fått en sådan som granne: Oliver som är drygt 8 veckor. Han är inte färdigvaccinerad än, så Zelda och han har fortfarande inte träffats, men tisdagar kommer att vara Oliverdagar framöver på Zeldas blogg, så häng med så får ni se hur han accelererar från 7 kg som han väger nu, till ungefär lika mycket som en vuxen man, fast på bråkdelen av den tid det tar för en människa...
Oliver är helt bedårande som ni ser, och han verkar vara väldigt lättlärd! Mer följer!

Good hair day...

En PP har, liksom flertalet människor, good hair days och bad hair days. Den 19/12 ska jag gå en kurs i PP-pälsvård, kanske kommer Zelda att se ut så här litet oftare efter det...
Bild: Maria Enhäll

Hämtad - och trimmad!

Idag har jag hämtat en nytrimmad hund! Hon har varit full av energi och busat runt med de andra hundarna medan jag varit borta - och såhär vacker blir hon när hennes päls tas om hand av någon som är oerhört mycket duktigare än jag...
Bild: Maria Enhäll

Nikodemus bilder.

Nikodemus dök upp med 122 bilder - 121 hundar och en katt!







Här är två av mina favoriter: en liten hund som har hittat ett STORT ben, och en liten svart valp...

Och en till...

Tillbax!

Nu är jag tillbaka i Addis. I brist på hundbilder kommer här en av colobus/guereza apor som leker utanför hotellet jag bodde på. Det är ännu svårare att ta kort på lekande apor än hundar - plötsligt försvinner de rakt uppåt!