onsdag 30 september 2009

Var är min frukost???


I vanliga fall är Zelda med när jag gör frukost - hennes och min. Idag sprang hon runt med en leksak, rusade ut ur köket och försvann. Jag rostade bröd och värmde mjölk, satte mig vid datorn. Efter en stund kom Zelda som hon gör varje morgon och ställde sig intill min stol. "Kom!" sa jag och klappade litet på knäet som jag gör när hon får hoppa upp. Men istället för att hoppa upp tittade hon stint och uppfordrande på mig. Då kom jag på det - hon hade ju inte fått någon egen frukost! (Rättare sagt hade jag inte toppat hennes torrfoder som alltid står framme med en bit burkmat eller annat gott...)
Tur att någon håller reda på att det blir rätt.
I bild: dög inte

tisdag 29 september 2009

Och varför rosett?










Zelda, i motsats till exempelvis en Shiba,får håret i ögonen om man inte sätter upp det i en tofs, eller med en rosett. Håret irriterar ögonen, och för att undvika det har Zelda mestadels ett spänne eller liknande. Och jag som har tre söner men ingen dotter frossar i små söta rosetter, vilket jag tycker är kul, och vilket inte bör störa Zelda nämnvärt.

söndag 27 september 2009

Rosettips!



Många fina rosetter trillar loss nästan direkt - Zeldas päls är så tunn och slät att de bara glider av. Lösningen är att sno en gummisnodd runt skänkeln på klämman - då sitter den!
Ett tips från den annars så tipslösa Åsa.

lördag 26 september 2009

Utställning i Sollentuna!












Idag har vi varit på Whippetklubbens inofficiella utställning - där var ett hundratal eleganta whippets, tre CC och litet av varje för övrigt. Domare för CC var Fredrik Rankleven, som tyckte såhär:
"Bra huvud och uttryck, korrekt bett. Godtagbara vinklar fram och bak. Rör sig med bra driv i steget, raka parallella framben. Trevligt temperament."
Och...
Håll i er:
"Välvisad".
Det senare är hans betyg på min insats som uppenbarligen förbättras allteftersom jag övar! Och så blev hon bäst i rasen av de tre anmälda hundarna, och fick ett hederspris!
Bild 1: Vi väntar på att det ska bli vår tur.
Bild 2: Zelda träffar Colldream Easter Bunny (Zoey), tuff och utåtriktad chihuahua på 4 månader. (Undrar om det ska stavas så, men har skrivit av katalogen).

fredag 25 september 2009

Att det kan vara så svårt att stå...


Det här är multichampion Nikita (Quita) som blivit Best In Show i Högbo i september i år. Hon står. Hon står stilla med baktassarna litet bakom höftbenen.
Det ser enkelt ut, men nu har Zelda och jag försökt komma överens om hur detta ska gå till, eller rättare sagt har jag försökt förklara för henne vad det är jag vill att hon ska göra, i månader, och än har det inte lyckats. Hon vill ha benen rakt under kroppen. Hon vill inte göra "ingenting".
Och i morgon ska vi på utställning igen, i Sollentuna. Tror att jag ska låta bli några fler utställningar tills vi har bemästrat ståendets ädla konst...

torsdag 24 september 2009

Snart dags!


Snart ska Zelda o jag gå en miniagilitykurs. Innan jag köpte henne blev jag så glad av att se bilder av CC på agilitybanan - de svävar ofta högt, högt över hindret som på den här vackra bilden av Ikioma Puli-Ukko från Jyväskylä 5.9.2009.
Agilitybilderna stärkte mig i min uppfattning om att att en CC kunde vara en väldigt trevlig hund att leva med!
© Tuija Kortelainen

onsdag 23 september 2009

Vilken ras passar bäst?


Nu har jag läst "Tio hundar och en katt" - vilken rolig och tänkvärd bok! (Se inlägg från 18/9)
En av tankarna den väcker är hur, och varför, vi väljer ras när vi väljer hund. Yrsa Stenius (bild tillsammans med Karr, från releasepartyt) är sina taxar trogen, och hennes berättelse är en av min absoluta favoriter. Maj-Gull Axelsson föll för Glen of Imaal terriern, och själv har jag nyfiket varvat stora hundar med små, blandisar med renrasiga. Tror jag att CC passar mig bäst just nu? Det tror jag inte, det finns säkert ett antal andra raser som skulle fungera lika fint, men jag tycker att det är spännande och frustrerande på ett nyttigt sätt att utforska en ny ras, gärna så olik de föregående som möjligt...
Fotot har jag tagit själv.

måndag 21 september 2009

Nytt halsband - blev inte som jag hade tänkt mig...


Idag hittade jag äntligen ett brett halsband, ett sådant som vinthundar brukar ha, som passade Zelda. Svart med vita stenar, tufft.
Allt gick väl tills det skulle av - då visade det sig att hennes tunna hårstrån hade snott sig runt strasset/fästanordningarna och fastnat både på fram- och baksidan. Jag får se om det går att täta...

söndag 20 september 2009

Konsten att gömma ett märgben....


Zelda utvecklas sakta men säkert i sin förmåga att hantera vardagslivets stora och små utmaningar. Ibland går det bättre, ibland sämre. Helt klart är dock att hon fortfarande inte behärskar konsten att gömma ett märgben - det här låg i min sko nu när vi skulle ut.

lördag 19 september 2009

Om Zelda, gamar och duvor...


Den här bilden är från Etiopien - hundar och gamar samsas runt soporna. Nästan samma scen utspelade sig i morse på Sveavägen: när vi kom ut (Zelda var lös) var trottoaren tom sånär som på två duvor som hade hittat en bit pommefrite. Zelda fixerade dem med blicken och närmade sig med sin "nu-är-jag-helt-fokuserad" gångstil - kroppen låg, rörelserna långsamma och flytande. Duvorna gjorde precis som gamarna gör - makade på sig, gick undan. Zelda gav dem en triumferande blick när hon åt upp deras tilltänkta frukost, sedan gick vi vidare.
Hon är en fanatstisk "scavenger", precis som de etiopiska hundarna. Här spills ingen energi på att springa efter vare sig gamar eller duvor.
Bilden har jag tagit själv, i Wondo Guennet, Etiopien.

fredag 18 september 2009

Releaseparty!











Igår var Zelda o jag på releaseparty för "Tio hundar och en katt" som kommer ut på Brombergs i dagarna. Det hölls för ovanlighetens skull på ett hundcafé - Himmelska Hundar nära Karlaplan - lyckat! Jag har bidragit med berättelsen om min förra hunds sista tid.
I bild: Zelda minglar med Dorotea Bromberg...

måndag 14 september 2009

Diplomatblåsa?


De senaste veckorna har det hänt något överraskande: Zelda behöver inte längre alltid kissa på morgonen när vi går ut kl 7. Första gången det hände blev jag misstänksam och trodde att hon hade kissat inne vilket hon inte hade gjort (orättvist av mig - hon är helt rumsren nuförtiden).
Det är som om hennes blåsa plötsligt mognat, nu när hon har passerat ettochetthalvtårsstrecket. Eller så har hon blivit sjuk, men eftersom hon verkar helt frisk för övrigt verkar det mer sannolikt att detta är ytterligare ett steg mot vuxenvärlden!

söndag 13 september 2009

Fler valpar!


Jag har varit i Göteborg för att träffa unga läkare och tala om läkarens roll som lärare. Helt otippat hamnade jag på en kennel - My Precious - som drivs av Iréne Peeker. Hon föder upp Chihuahuor, som synes. Valparna i fråga heter Ironman respektive Bonita, de är åtta veckor gamla, och helt bedårande!

torsdag 10 september 2009

Nu har jag lämnat manus!


Puh! Manus är inlämnat (nästan i tid), och nu arbetar Ulla Montan och Niklas Lindblad med layouten. Jag har aldrig tidigare gjort en bok med bilder i, det ska bli SÅ spännande att se korrekturet!

onsdag 9 september 2009

Lillasyster...


Lilla Cruella heter numera Ella och bor i Piteå (därifrån kom min morfar). Såhär ser hon ut just för tilfället, fler bilder har utlovats av matte Linnea! Ella lämnade ingen oberörd som mycket liten valp, och så kommer det säkerligen att fortsätta. Det ska bli väldigt kul att få följa henne, hon har en egen blogg på: http://crllaue.blogspot.com
(Se även inlägg i den här bloggen från 28/6, 14/7 och 2/8)

Inspirerande!












bilder ©Chirokee

Solino's Fiorucci "Gucci" är en underbart vacker hund som även är duktig på agility! Här med en kompis...

tisdag 8 september 2009

Jag anade väl det...

En nioårig CC-tik tröttnade nyligen på det avskilt belägna (mycket skog runtomkring) hundpensionatet och rymde. Elva dagar senare dök hon upp, pigg och i gott skick, på en veranda där hon togs om hand och så småningom återförenades med sin familj. Det överraskar mig inte det minsta att hon har klarat sig så bra på egen hand - en CC kan se ut som en hjälplös liten dekoration, men de är företagsamma och mästare på att hitta mat och undvika faror!

måndag 7 september 2009

Russin: gott men farligt!


Det här russinpaketet hade jag dumt nog låtit ligga kvar i min väska. Zelda hittade det förstås och lyckades få i sig hälften av innehållet innan jag upptäckte vad hon höll på med. På giftinformationscentralen fick jag reda på att det är tio gram russin per kilo hund som är den kritiska mängden ur ett förgiftningsperspektiv, vilket var goda nyheter eftersom Zelda kan ha fått i sig ungefär halva paketet, dvs 20 gram, och hon väger 5 kg. Jag får vara mer försiktig framöver!

söndag 6 september 2009

Äta ute...


Tidigare fick Zelda ligga under bordet när jag åt ute. Nu gör vi istället som i Paris: jag lägger en liten filt på en stol, och där får hon sitta. Efter en kort stund rullar hon ihop sig och vilar tills jag har ätit färdigt. På det sättet behöver varken hon eller jag oroa oss för att någon ska råka trampa på henne, vilket är väldigt skönt.

fredag 4 september 2009

Olämplig som polishund...


Jag har hittat en riktigt underhållande sammanställning av hur 33 CC har reagerat på mentaltest (MH), som är ett standardiserat test som mäter ett antal psykologiska egenskaper hos hundar. Ursprungligen syftade testet till att ta fram lämpliga tjänstehundar till polisen, vilket avspeglar sig dels i de egenskaper som mäts, dels hur de poängsätts.
En CC blir därmed något av en fyrkantig plugg som ska in i ett runt hål.
Såhär föll testet ut:
Under rubriken ”leklust” får nästan hälften av CC gruppen lägsta möjliga poäng (1) med bedömningen ”leker ej”. Ytterligare tolv segar sig upp till två poäng: ”leker ej, visar intresse”. Inte en enda får de fem maxpoängen som ges när hunden ”leker mycket aktivt, startar mycket snabbt”.
Momentet ”dragkamp” ger ännu tydligare utslag: 31 av de 33 hundarna vill inte ens börja, vilket ger dem en futtig poäng var.
Jag kan se det framför mig – testledaren i fjällrävenbyxor och gröna stövlar som försöker engagera Zelda i en dragkamp, och Zelda som tittar överraskat på honom eller henne och undrar vad det skulle vara för vits med det. Hon skulle aldrig ge sig på något sådant med någon hon inte känner väl.
I ett annat intressant moment ska hunden dels förfölja ett byte, dels gripa det. 30 CC nonchalerar bytet helt, de gör ingen ansats att springa efter (en poäng igen). En enda hund griper det så småningom tveksamt, de andra 32 avstår från att ens försöka. .

Jag misstänker att Zelda skulle få ungefär samma poäng som de testade hundarna. Hon hade därmed visat sin totala olämplighet som polishund, ifall någon nu trott något annat. Men jag är oerhört nöjd med att hon inte vill springa efter allt som rör sig, och jag tycker om att hon, liksom jag, vill lära känna andra människor innan hon vill umgås eller leka med dem.

Läs det fullständiga protokollet här: www.crestednetwork.se/MHbeskrivnaChineseCrestedDog.htm

I bild: Jebas Erax och hans förare Ronny Holmberg, årets polishund 2007