Onda aningar.

I går satte jag på mig kubben, tog paraplyet under armen, och prövade att belöningsträna Zelda på gården.
Hitintills har vi bara tränat inomhus.
Idén var att så fort hon kom fram till mig så skulle jag hiva iväg en väldigt god bit torkad lever. Så
jag promenerade av och an med händerna fulla av detta jättegoda godis, tittade rakt fram, ville lämna initiativet till henne. Det enda hon behövde göra var att dyka upp i mitt synfält.
Det gjorde hon inte.

Till slut vände jag mig om, och upptäckte då att hon smög efter mig på tre, fyra meters avstånd. Jag ropade på henne, då kom hon litet närmare, som om hon trodde att hon behövde vänta på tillåtelse. Jag kastade en godis som hon sprang och tog, sedan började jag gå igen. Hon fortsatte att följa efter på avstånd. Bild: hemska saker.

Så nu måste jag tydligen ta om hela "vänja sig vid hatt och paraply" på gården. Sedan får jag kanske börja om när vi ska öva på gräs. Och igen när vi ska öva med andra hundar som störning.

Jag har onda aningar inför vår planerade start i mitten av maj.

Och så får ni se en uttråkad Nemi på café igår. Hon sov, vaknade, tittade ut genom fönstret, tittade på de andra gästerna, försökte få mig att packa ihop och gå, och när det inte fungerade somnade hon om.