måndag 12 december 2011
Och så här såg vi ut:
Överst "Norden" gruppen i slutpose. Här var båda hundarna med, som synes. Underst: Hela gruppen som gjorde en gemensam insats på slutet med en hund per förare. Nemi gjorde det hon skulle tillsammans med alla dessa hundar i ringen! Inte illa för en liten dam som inte ens fyllt två!
Foto: Karin Ernflo - tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Så roligt att se Er alla. Jag kan förstå att Ni haft roligt under månaders gemensam träning och att Ni kommer att fortsätta i gruppen och ha trevligt inför nästa års tävling. Och hundarna blir ju bara tryggare och säkrare.
Lycka till i fortsättningen med denna vackra, eleganta och meningsfulla sport. Längtar efter att få se Er.
Vad söt du är i din peruk. Det var
skoj med så skilda raser också.
Har man haft tax själv så misstänker jag att det har gått åt
mer godis till att få dem att göra
som man vill. Underbart när den
sitter vackert.Ni fick nog jätte-
applåder för ert uppträdande. Lycka
till i fortsättningen.
Hej Åsa, vi var där och såg er. Ni var oerhört bra representanter för rasen. Det är inte alltid lätt att förutse alla situationer när man jobbar med så pass känsliga hundar som Zelda är. Ni är oerhört duktiga och inspirerar oss andra. Försökte få tag på dig efter Bis-showen men tyvärr misslyckades vi med det. Vi får helt enkelt ses en annan gång. Hälsningar från två trötta nattarbetare (Linnea och Cruella)
Tack igen för uppmuntrande kommentarer! Jag tror att vi alla upplever att vi är litet ambassadörer för våra raser, och att vi vill göra vår hundar rättvisa.
Mari med sina två taxar får tydligen ofta höra att det inte går att köra agility, lydnad eller freestyle med tax - hon har tagit SM lagsilver i agility, tävlar framgångsrikt i freestyle, jag kan intyga att hennes taxar är lyhörda, styrbara och mycket glada!
Vilken fin avslutning det blev.
Har läst om era eskapader under helgen och tycker att du är duktig på att se allt från den ljusa sidan. Att man sedan kan bli besviken efter att ha lagt ner en massa arbete är förstås inte så konstigt. Snarare naturligt. Men avslutningen ser ju härlig ut i alla fall. Jag längtar efter att få vara med i ett sammanhang, där man är en i teamet.
Gissar att de dagar kommer då du kan korka upp en flaska champange (utom hörhåll för Zelda förstås!) och fira fina uppvisningar!
Det var oerhört kul att få vara med, samtidigt ökar ju kraven när man gör något i grupp, man vill ju inte förstöra för de andra...
Väldigt kul är att lära känna nya trevliga människor!
Kul att se hela glada gruppen!
Men vilken beslutsångest jag har om vilket foto jag ska skicka till din tävling!!
Det står mellan två...kan man skicka två....
Till Britt-Marie - helst ett per deltagare...
suck...jag misstänkte det...
Skicka en kommentar