söndag 11 november 2012

Stadspromenad.

Igår hade de små damerna fått följa med på en liten rundvandring i Gondar. Det var marknadsdag, så det var fullt av människor, åsnor, kor och får. Bitvis hade jag fått bära dem som jag gör i Stockholm när det blir så trångt att de riskerar att bli trampade på eftersom de inte syns.
En del byggnader, som posten som ni ser på bild, byggdes av italienarna på trettiotalet.


Jag hittade förstås ett litet café där de säkert hade kopplat av i lugn och ro medan jag skrev:



De hade fått vara med om följande: jag fotar den här hunden som promenerar på gatan där jag går. Några sekunder senare kommer en kvinna fram, litet irriterat, och säger, på engelska att det är hennes hund. Underförstått att om jag ska ta bilder så ska jag betala.
Jag säger: "Yanchi woscha konjo new" vilket betyder ungefär att "Du har en vacker hund". Hon tittar på mig, och börjar sedan skratta. Jag skrattar också, det var ett bra försök... Sedan skildes vi i bästa samförstånd. 



Något av det jag uppskattar mest i Etiopien (i alla fall i de norra delarna som jag känner bäst till) är att här råder kvinnofrid. Jag kan röra mig fritt, gå vart jag vill, och människorna jag möter är mestadels vänliga och artiga.


Och så hade damerna fått åka tuk-tuk hem:


10 kommentarer:

Britta sa...

Du skriver fantastiskt trevligt och det är ett nöje att följa ditt och hundarnas liv. Att läsa det du skrivit förgyller vardagenen en smula! :-)

Unknown sa...

Till Britta: det är ett stort nöja att få ta er med till Etiopien!

desperat hemmafru sa...

Ja, jag håller med. Man blir sugen på att åka dit. Fast det hade nog varit kul att få åka med någon som rör sig så som du tycks kunna göra. Liksom i vardagen och inte så mycket som turist. De är de bästa resorna tycker jag. :-)

Unknown sa...

Till Desperat Hemmafru: Vem som helst kan röra sig som jag, det är det som är finessen!

fianathome sa...

Det smittar lite - känslan av att åka till detta land och dessutom att kunna skriva, vilket jag skulle vilja ha påbörjat för länge sen.
Alltid tänkt att jag skulle skrivit om mitt liv som kvinnlig polis i Malmö under 30 års tid, men vet ju inte om det är fler än jag som skulle tycka det var roligt att läsa :)))

Härligt du har det. Blir alldeles säkert en kanonbra bok!

Ewa Ivarsson sa...

Håller med, jag har alltid känt mig helt fri och bekymmerslös i Etiopien, ett fascinerande folk och land.... och Ethiopian Airlines finns alltid i mitt hjärta... Du kanske skulle kunna ha en liten resa dit för all de som följer din blogg, jag ordnar flyget och du resten...

Britt Marie o Rudi sa...

Jaaaaa, Ewa! Huvudet på spiken! Jag anmäler mig!

Unknown sa...

:-)

Maud Ayas och Shantis matte sa...

Det är fantastiskt att få komma till ett land där man som kvinna kan röra sig fritt.Hotellet invigs om två år?

Maud Ayas och Shantis matte sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.