Visste ni att man kan göra så? Det visste inte jag.
Bild: Attunda begravningsbyrå, har inget med inlägget att göra mer än att det är ett foto av en kista...
onsdag 2 november 2011
Plats för två?
Idag kom en kvinna fram till mig på gatan och berättade att hon givit Zeldaboken till en döende väninna. Väninnan som hade en mycket gammal hund hade tydligen tyckt om den. När matten dog fick hunden också dö, och sedan begravdes/kremerades de tillsammans, den lilla hunden fick ligga i samma kista, följa sin matte in i det sista.
Visste ni att man kan göra så? Det visste inte jag.
Bild: Attunda begravningsbyrå, har inget med inlägget att göra mer än att det är ett foto av en kista...
Visste ni att man kan göra så? Det visste inte jag.
Bild: Attunda begravningsbyrå, har inget med inlägget att göra mer än att det är ett foto av en kista...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Det visste jag inte men vilket fint slut för dem båda - att få ligga tillsammans för evigt.
Känner mig rörd och berörd på ett positivt sätt:)
Det är väl förbjudet i Sverige att hundar får begravas på allmän begravningsplats. Det är mycket dumt, tycker jag.
Det visste jag inte - men det var en vacker tanke, tycker jag om nu hunden också var gammal och inte hade långt kvar.
Glömde att fråga om väninnan bodde i Sverige...
Så fint att hon fick "ta hunden med sig in i himlen".
Jag gillar verkligen tanken på att få ta med hunden in i himlen. Men jag tvivlar på att det är tillåtet i Sverige.
åå så vill jag också göra
llyHelt ok tycker jag om hunden går bort samtidigt, men makabert om den ska avlivas och begravas som ett offer (vikingatida...) när matte/husse dött.
ja jag håller med dig "ej hundägare" - bara om vi alla skulle dö/ vara döende på samma gång!
Åh så fint!!! Befriande att veta att man bokstavligen kan ta hunden med sig in i himlen!
Min morfar blev faktiskt begraven tillsammans med sin hund (hunden var 14 år och väldigt dålig).
Blir tagen och också glad att det är möjligt att göra så.
Som präst har jag hållit hundratals begravningar av olika karaktär, dock aldrig med just det här arrangemanget - men för mig skulle det inte alls kännas främmande.
Skicka en kommentar