Mer BFQ....

Vårt mänskliga ansvar...

Hört talas om BFQ?

Jasså inte? Det hade jag inte heller. Bite Force Quotient (BFQ) är hur hårt någon kan bitas relativt sin vikt. Av alla köttätare har märkligt nog den Afrikanska Vildhunden (bild)högst BFQ med 142. Hyenorna som jag trodde skulle ligga i topp stannar på runt 115.
Vore intressant att se en jämförelse mellan hundraser - gissar att Zelda skulle hamna mycket lågt på skalan, medan Bullterriers och Glen of Imaal terriers (som användes till grävlingsjakt) skulle hamna högt.
Foto: Jeremy W Williamson

Upp!

CC går gärna på bakbenen när de vill se bättre, som stora surikater... Här går Zelda.
Bakom kameran: David, se inlägg från 23/10.

Mer läsning för Zelda.

Frances är en tecknad berättelse (blyerts, för ovanlighetens skull) av Joanna Hellgren. Tre stora hundar ligger runt text o bild på omslaget (bild), och de återkommer med jämna mellanrum i berättelsen som måste läsas - det går inte riktigt att göra den rättvisa med ord.
Zelda skulle dels uppskatta hundarna, dels skulle hennes finstämda känsloradar antagligen ge utslag på varenda sida, den skulle nog aktiveras av varenda bild.
Det gjorde min.

Inspektion!

Om Zelda inte söker jobb på Anticimex kanske byggbranschen kunde vara ett alternativ. Här inspekterar hon en lägenhet under renovering - hon hittade en kvarglömd muffinform som hon åt upp.
Hon klarar bandsågar och spikpistoler utan problem, rädd är hon nuförtiden mest för den snälla Basset som bor i nästa kvarter.

Om Zelda kunde välja en kriminalroman....

Zelda skulle vilja läsa om polishunden Tintin som kopplar av sitt yrkesjag genom att äta hästbajs och sedan rulla sig i det som blir över, och om snälla Vera vars husse blir ihjälslagen (nej, Vera försöker klokt nog inte gå emellan) och som tas om hand, mot bättre vetande, av kammaråklagare Rebecca Martinsson.
Hon skulle uppskatta att hundarna tecknas som individer, att de ligger som en basstämma i ett musikstycke genom hela berättelsen - det är inte alltid de hörs så mycket, men de finns ständigt där. Hon skulle uppskatta skildringen av hur människorna känner inför hundarna, hon som är så intresserad av samspelet människa/hund. Hon skulle säkert också bli lättad över att ingen hund dör den här gången, men att fyra stycken föds.
Med andra ord hade Zelda nog inte kunnat lägga ifrån sig "Tills dess din vrede upphör" av Åsa Larsson, det kunde inte jag heller. Rekommenderas även för mänskliga läsare - den här boken får fem stjärnor även av mig!

Vakthunden slår till!

I morse morrade Zelda åt en inkräktare hon hade upptäckt i köket. En mycket liten skalbagge blev så småningom oskadliggjord, och den modiga vakthunden såg ytterst belåten ut. Det gäller att välja sina strider!
Och jag undrar vad det var för något, och varifrån den kom...

Cafétips...

1. Fråga vänligt om hunden är välkommen
2. Ha en hund som ser snäll ut
3. Lär hunden att ligga tyst och stilla
4. Lägg gärna hunden på din jacka (bild) eller på medhavd liten filt
5. Ge ordentigt med dricks

Då öppnas många, många dörrar... (Nuförtiden får varje café/restaurangägare själv avgöra om hon/han vill ha hundar i lokalen. Många säger ja!)

Marknadsföringsdags....

Zeldaboken har nu gått iväg till tryckning, och det börjar bli dags att tänka på marknadsföringen. Igår var Zelda o jag på förlaget (Natur och Kultur) för att spela in litet material som förhoppningsvis ska vara inspirerande. I bild David Löfvendal med kameran i högsta hugg.
Foto: Kristina Börjeson som också var med...

Glad hund!

Idag har Zelda varit hos Lisa (bild) och mormor Agneta på eftermiddagen. Lisa förklarade att Zelda nog hade saknat henne, det var ett tag sedan sist. Det tror jag att hon hade rätt i, det är något speciellt som händer mellan barn och hundar!

Friskvård!

Läste en studie häromdan som visade att stadsmänniskor som bor nära en park besöker sin läkare mer sällan än dem som inte har en park i närheten. Ska leta upp referensen. Idag har Zelda o jag förebyggt ohälsa i Observatorielunden. Här är hon med taxen Rulle som hon alltid har kommit mycket väl överens med, de tog en liten paus i springandet så att det gick att ta en bild...

Författarmiddag!

Igår var Zelda och jag på miniförfattarträff med Karin Wahlberg och Inger Frimansson som båda tycker om hundar! Det är så roligt att ha en hund som går att ta med nästan överallt!

Hunden i håret...

Den som inte nöjer sig med ett porträtt av sin hund kan överväga en hatt av japanska konstnären Nagi Noda...

Klicker för ljudkänslig hund...

När Zelda var yngre började jag klickerträna henne, men fick avbryta eftersom hon blev rädd för ljudet. Nu är hon äldre och tuffare, och jag har tid och ork att börja igen. Den här gången har jag fått tipset att använda ett Pucko-lock (till höger på bilden) istället för en vanlig klicker (till vänster). Trycker man på locket får man ett mjukt, knappt hörbart (för mig) litet klick som nog kommer att passa Zelda perfekt. (Det går även att använda en ficklampa eller liknande - "klicket" kan lika gärna vara ett blink...)
Zelda ska nu dessutom träna tillsammans med Lookie (se tidigare inlägg), vilket kommer att göra det lättare att öva ordentligt. Intet är som ett litet tävlingsmoment i vardagen...
Återkommer med rapporter om hur det går (eller inte går). Ska börja inklickningen idag.

CC hoppar högt....

CC är för övrigt kända för att kunna hoppa högt... Riktigt högt, som exempelvis över staket...

Agilitykurs!

Igår tränade vi agility för andra gången - i mörker, kyla och blåst. Zelda överraskar genom att inte ha några som helst problem med att rusa igenom tunnlar, och hon hoppar genom däcket på första försöket.
Jag kan ha henne lös och hon samarbetar entusiastiskt, det är hur kul som helst!
Foto: Kursdeltagare Mimmi. Tack!

Vissa saker kan man bara göra med en naken hund...

Halloweenhunden är ingen CC (den är naken på hela kroppen), gissningsvis är detta en Mexikansk nakenhund som bidrar till att höja stämningen...

Drömkonsumenten...

När Zelda badar - som hon gjorde igår - ska jag ha schampo, balsam och eventuellt en inpackning eller liknande.
Detta har jag att välja på just nu.
Jag testar optimistiskt alla produkter som rekommenderas, annonseras, eller bara dyker upp på hyllorna... Hoppas att jag snart har hittat några som fungerar pålitligt så att inte varje bad blir ett experiment.
Och Zelda blev vacker även igår av ett schampo som skulle spädas 1:10 och sedan sitta i i tre minuter, ett balsam som skulle spädas 1:1 och sedan sköljas ut noggrant, igen efter tre minuter, och till sist en produkt som ska ge pälsen litet tyngd och som inte ska sköljas ut alls.
Det är roligare än det låter!

Duktig hund!

Idag har Zelda för första gången parkerats bland barnvagnarna (inomhus förstås) medan jag åt lunch på restaurang Blå Porten. Vi har tränat på att hon ska kunna ta det lugnt om jag binder henne och går ifrån henne en stund, men nu slog hon rekord - hon låg tyst och tillsynes avslappat i ungefär en timme. (Jag satt så att jag kunde se att ingen stal henne, men hon kunde inte se mig).
Tyvärr fick hon syn på mig precis när jag skulle ta bilden, någon sekund tidigare låg hon och såg ut att sova. Och hon sa inte ett knyst!
Undertecknat:
Stolt matte!

Om skillnaden mellan att måla en CC och att måla Zelda

Ettt hundporträtt och en bild av en hund av en viss ras är två helt olika saker. Den som exempelvis ska måla en pudel för att illustrera rasen i en hundbok måste försöka fånga ett uttryck som är typiskt för pudlar. Den som målar ett porträtt måste fånga essensen av en individ, det som skiljer just den här pudeln från alla andra pudlar, så att betraktaren ser att detta är Rolle, Lisa, eller Sebbe.
Kanske är det Eriks förmåga att göra just detta som gör hans hundportätt så engagerande!
Såhär såg det ut när vi hämtade den efterlängtade tavlan!
Bild: Erik Hedin (min beskärning)

Hundbokskväll på NK

NK har haft en hundbokskväll - författare (exempelvis Memea Mohlin, Yrsa Stenius och jag) och våra hundar har träffat en fullsatt bokhandel med läsare och deras hundar, allt ifrån en cool mastiff till en frejdig chihuahua.
Bilderna visar Zelda i arbete - hon ska förstärka min image som hundboksförfattare, och väcka intresse för sin egen lilla person.
Hon gör det utmärkt!

Varför rosett?

En bild säger mer än tusen ord.
Foto: Agneta

Oemotståndlig bild...

Porträttfixerad....

Såhär blev det! Tusen tack Erik, så träffsäkert och vackert!
Temat är som synes kinesikt - kinesik hund, kinesiska blommor, och jadegrön bakgrud. Jag får hämta det på fredag (hinner varken idag eller i morgon...)
Igår var vi på besök hos en kompis som har en jämnårig Golden Retriever - Zelda var en utrtåkig gäst, satt mest på en stol o surade. Ville inte umgås överhuvudtaget.
Så kan det också gå.

Och så ramen...

Som ser ut såhär: svart lack med magnoliablommor (magnolian kommer ursprungligen fån Kina)...
Bild: ramdetalj

Zeldas porträtt!

Porträttet håller på att ta form - här har Erik Hedin skickat en "work-in-progress" rapport!

Rött öra.

I förrgår upptäckte jag att Zeldas ena öra var rött och svullet på insidan, mest vid vecket där örat viker sig nedåt. Vi gick till vårt närliggande djursjukhus och fick reda på dels att örat såg helt friskt ut längre in, mot trumhinnan, dels att det var en jästsvamp som orsakade rodnaden och svullnaden.
Idag är örat svagt rosa igen, det var väldigt skönt att det inte var en öroninflammation nere i hörselgången!
Bild: jästsvamp.