söndag 6 december 2009

Berikad miljö...



Ett annat intressant föredrag igår handlade om att berika hundens miljö, det var David Selin från HUNDutbildningsgruppen som talade. Om jag förstod honom rätt så handlar det om att ge hunden så många möjligheter som man kan komma på att få utföra naturliga beteenden. Han tog exempel som att bädda (lägg en filt eller två i hundens korg), att äta så mycket eller litet att den är nöjd (variera näringsinnehållet i maten - hund med stort ätbehov: mat med lågt energiinnehåll, hund med lågt ätbehov: mat med högre energiinnehåll) och liknande.

Om en berikad miljö ger hunden tillfälle att göra det det hade gjort om den hade levt för några tusen år sedan är Sveavägen klart berikad. Här går det nämligen oftast att hitta något som går att äta, och Zelda letar systematiskt och entusiastiskt. När vi kom ut idag på morgonen hade någon exempelvis skrivit "Hej" med ngt som var vitt och rinnigt (se bild) alldeles intill vår port. Den sista smälta glassen i kartongen? Det hade i alla fall droppat ner på gatan, och det var gott (de mörka fläckarna visar var Zelda har städat).
Det var morgonens första glada överraskning. Sedan var det tomt på gräsmattan där det för några dagar sedan låg en halv hamburgare, men litet senare hittade hon en pappersservett som var flottig på mitten. Den bar hon med sig in i hissen där hon försiktigt åt upp det fettindränkta pappret och lämnade resten.
Varje morgon är det lika spännade!
Jag är så nöjd med mitt beslut att faktiskt låta henne äta nästan allt hon själv tycker är ätbart - det berikar hennes liv och än så länge har hon inte mått märkbart dåligt av något hon fått i sig...

5 kommentarer:

Ida sa...

Hej, var oxå på conferencen! Mycket intressanta föreläsningar. Måste bara göra på peka att han heter David Selin och inte Erik :D

Unknown sa...

Tack!!!

Anonym sa...

Kan det vara bra - du vet ju inte vad hon får i sig.

Anonym sa...

Hej. Jag var oxå på konferansen, min mamma kände igen dej men var inte säker på om de va du eller nån annan=)
Vi har läst dina böcker om DBT osv..Då jag har Broderline

Unknown sa...

Till anonym 1: Jag började bara tycka att jag betedde mig som en riktig besserwisser - varför tror jag att jag vet bättre än hon vad hon kan och bör äta? Hon har 6 ggr starkare saltsyra i magen än jag, därmed kan hon äta saker som jag skulle bli sjuk av, eller inte kunna smälta... Men framförallt ser jag hur intressant hon tycker det är att leta efter mat, och hur glad hon blir när hon hittar något.
Och visst får hon ibland leta efter sin vanliga mat när jag slänger ut en näve i gräset, men det kan inte gärna vara lika kul...