Gott Nytt År och recension i DN!

Idag är Zeldaboken recenserad i DN av Ingegärd Waaranperä under rubriken "Mitt liv som matte - Åsa Nilsonne gör hundägandet till en övning i acceptans." Oväntat och glädjande! Hon tycker så här: "som faktabok kunnig och inspirerad... som handledning i valpuppfostran anspråkslös och konkret... och en lärorik bok också på det människopsykologiska planet".
Härligt avslut på det här spännande året!

GOTT NYTT ÅR!

Oliver VII

Tisdag igen -Oliverdag!
Idag kom Oliver och hälsade på. Han mäter nu 56 cm över manken och väger 20,6 kg. Märkligast just nu tycker jag är hans ljudeffekter: varje gång han sätter ner en tass uppstår en duns som när man tappar något mjukt men tungt, när han går hörs det i hela rummet.
Sedan har han en jätterepertoar med olika ljud som han använder titt som tätt, vilket tysta Zelda tycker är besvärande. Utmärkt att hon får vänja sig!

Efter en stund hände något överraskande: plötsligt var Oliver ensam med Zelda och mig. Han blev perplex - vart hade hans familj tagit vägen? Han letade en stund - i öppna spisen, bakom fågelburen - men kopplade sedan av och lekte med Zeldas leksaker. Med jämna mellanrum gick han till dörren och undrade om han inte skulle gå hem, men när han inte fick krafsa på den gav han upp och lekte litet till.
Efter några minuter dök familjen upp igen, även det tog han med ro, och sedan fortsatte allt som tidigare. Han har för övrigt redan blivit rumsren, säger till när han behöver gå ut...

Det var som vanligt svårt att få till några bra bilder - här är i alla fall en som visar ungefär hur stor han är just nu, och en som visar Zelda som avvaktande värdinna...

Försvarets hudsalva del 2

Jordnötsolja och talg är ingredienser i försvarets hudsalva, och det sägs att den kan användas som matfett om man vill steka ett ägg och saknar smör...
Det kan kanske stämma - Zelda har i alla fall klassat den som mat och ätit upp det som fanns kvar.

Fler halvsyskon!

Upptäckte just att Zelda fått fler halvsyskon - denna gång är det hennes far, Koynaurs Ghetto Superstar, som fått en ny kull som kan beskådas här: www.anthed.com/valpsidan.htm
I bild: Halvbror Armando

Vägsalt och tassar...

är ingen lyckad kombination. Zelda börjar halta så snart hon får salt på tassarna, så nu bär jag henne mellan osaltade sträckor, och så testar vi Försvarets hudsalva (i rosa tub...). Alla övriga tips tas tacksamt emot!

Hundar i stan...

och här är Zelda med kompisen Maja. Det är löjligt svårt att få bra bilder på flera hundar samtidigt...

Hund i stan...

I morse var vi i Observatorielunden, så här fin var utsikten...

Zelda på Adlibris topplista (psykologi)!

Zeldaboken ligger redan på nionde plats på Adlibris topplista för psykologi! Sådant gör en författare glad!!!

Tre tomtar

kom på besök igår! Zelda fick en köttbulle inpackad ett stort skärt frasigt papper. Underbar present: först kul att packa upp, och sedan god att äta...

God Jul!

Slutsåld i bokhandlarna...

Nu ringer människor jag känner och undrar hur de ska kunna få tag på en bok - den verkar redan ha sålt slut i alla fall i flertalet bokhandlar i Stockholm och Uppsala.
Det är både uppmuntrande (folk vill ha boken) och frustrerande (de hittar den inte, och köper antagligen därför en annan som julklapp...)
Ett skäl kan vara att den som ger ut en bok i en ny genre (eller som i mitt fall en bok i en gernre som inte finns) betraktas som en högriskförfattare igen (vem vet om ngn kommer att vilja ha boken). Därför tar bokhandlarna inte in så många ex. De butiker jag varit inne i har haft små höger om fem eller tio exemplar, uppställda bland hundböckerna. Förlaget har klassat boken som "psykologi" - kanske räcker det med att ha en hund på omslaget för att bli omedelbart omklassificerad i handeln...

Oliver VI

Idag bjöd vi hem Oliver, som nu väger 18,6 kg. Han tyckte att Zeldas leksaker var roliga, men att Zelda själv var tråkig. Hon vill nämligen inte leka med honom (hennes självbevarelsedrift är det inget fel på), men hon hade inget emot att han bet i hennes pipleksaker (det lät MYCKET högre än när det är hon som klämmer försiktigt på dem) och undersökte våningen...
Oliver är nu drygt tre månader, och lika okoordinerad som Zelda var i den åldern - det är dock betydligt mer dramatiskt när en jättevalp misslyckas med att stanna i tid och kolliderar med en vägg än när Zelda gjorde samma sak. Men skam den som ger sig - Oliver samlar ihop sina långa ben (med viss möda) och far iväg igen...

Nästa morgon...

Nu har snoddarna suttit i 18 timmar, och den högra faller av vilken minut som helst. Zelda har säkert kliat loss den, fast jag inte har sett när hon gjorde det...
Alla vi som har haft långt hår vet ju hur det kan kännas när en tofs drar i ett eller flera hårstrån, inte konstigt att Zelda vill rätta till mitt hantverk. Jag får vara ännu noggrannare...

Uppsnoddad hund.

Jag har lärt mig ett nytt ord: när puffen är badad, fönad och klar ska hon/han snoddas upp, dvs att håret som annars hade fallit ner i ögonen sätts upp med snoddar. Det hela ska helst inte röras förrän det är dags för nästa bad, då snoddarna ska klippas bort. Hunden ska också lära sig att inte klia på den uppsnoddade pälsen (här suckade många)...
Bild: Zelda uppsnoddad modell basic... Det är huvudet vi ser, uppifrån...

Att sköta en puffpäls: ett hantverk.

Igår var jag på kurs hos Catalina Gustafsson (http://catalina.dinstudio.se) - temat var puffpälsen och dess skötsel. Jag hade hört mycket gott om Catalinas kurser, och blev inte besviken. Dels fick vi med oss många goda råd, tips och knep, vilket var väntat. Vad som kom som en glad överraskning för mig var att vi även fick en filosofi för livet med en hund med en päls som kräver särskild omsorg.
Catalinas motto är "less is more" - inga särskilda produkter till vardags - då ska hunden bara vara ren och förstås fri från tovor. Det ger pälsen de bästa förutsättningarna att växa sig stark, lång och frisk. Sedan, när det blir utställningsdax - då kan man göra det där lilla extra som får hunden att se alldeles fantastisk ut.
Det var bra att få höra att en puff inte kan badas för ofta - det är som med det egna håret - flera ggr i veckan är inget problem. Har också lärt mig att jag kan föna med varmare luft än jag gjort hitintills, och att det finns fiffiga grepp som gör att man kan få händerna fria även med en handfön...
I bild: Catalina och Brandon, en charmig femmånadersvalp från Sun-Hees kennel som var demohund 1 ...

Utan soundtrack...

Vi träffade Erik och Fari (www.erikhedin.se) i veckan, och Zelda gör samma bedömning av Fari som utställningsdomarna (BIM med Cert och CACIB nu senast i Stockholm): attraktiv kille! De väger båda 5 kg, är båda långbenta och snabba - och de leker med fart, men alldeles tyst. Inte ett skall, inte ett pip, bara rörelse, märkligt koordinerad.
Vi måste göra en video!

Gomorron Sverige i morgon torsdag 17/12 kl c:a 06.45

Dax igen! Nu ska Zelda och jag till SVT, kul att boken väcker intresse!

Oliver V.

Nu är Oliver äntligen vaccinerad och startklar! Så idag har Zelda träffat 16.6 kg jättevalp vilket gick riktigt bra - vi var ute på en liten promenad tillsammans, och sedan fick de umgås litet i en korridor i huset. När Oliver satte en lekfull tass på Zeldas rygg visade hon sina i sammanhanget mycket små tänder, vilket verkade göra stort intryck på Oliver trots att hon inte sa ngt och inte gjorde mer än att dra upp läppen litet och blänga på honom. Han backade genast och höll sig sedan litet på avstånd. Zelda tog det mycket lugnt, passade på att smita in hos Oliver o kolla hans matskål utan att oroa sig över att han lommade efter.
I bild Zelda och Oliver, samt Olivers öron när han tar ett lekfullt skutt runt en inte så road Zelda.
Det ska nog gå bra det här!

Zeldas faster Tindra.

Idag kom ett mail från Tuula som har Zeldas faster Tindra (bild).
Hon skriver:" ... sedan läste jag boken i ett sträck. Jag både skrattade och grät, en underbar bok och underbara foton som jag hoppas att många köper."
Jag blev SÅ glad över denna spontanrecension av boken om Zelda (det är ju inte så många som hunnit läsa än, och då undrar en författare alltid hur det går för boken när den möter nya människor...). Jätteroligt också att ha fått kontakt med ytterligare en släkting till Zelda - och så undrar jag hur det gick för Tindra på utställningen - hon ser ju oerhört flott ut!

Snö!

eller: Allt är relativt...
Som flertalet hundar får Zelda mycket spring i benen när det har snöat... Och så byter hon färg igen och ser gråbeige ut, istället för att lysa i vitt som hon gör när det är mörkt och grått ute...

Hur svårt kan det vara?

Idag kom två tryck som jag hade beställt av bilder ur Eloise Leydens bok "Slumdogs of India", se inlägg från 20/11. (Alla bilder kan beställas, hon kommer att göra max. 100 st av varje.)
Tänkte att det kunde vara kul att ta en bild där Zelda tittar på fotot. Tog 50 st. och inte en enda blev som planerat.
Bild: Nej, Zelda tittar INTE dit jag hade tänkt mig, samarbetar som alltid på sina egna villkor...

Sova borta...

I fredags fick Zelda tillbringa både dagen och natten med Lancashire Heelern Maja och hennes matte vilket gick hur bra som helst. TACK!
Tycker att det är fantastiskt att ha en trygg och anpasslig liten hund som tar nya miljöer med ro. Zelda har visserligen känt Maja (som av en annan bekant beskrivits som världens mest socialt kompetenta hund) sedan hon var valp, men det är ju något annat att tillbringa ett dygn tillsammans!

Hundsport om Zeldaboken:

"...Bara omslagsbilden - och övriga foton av Ulla Montan - gör boken till något alldeles extra. En bra, viktig och framförallt läsvärd bok..."
Och redan nu i julnumret!

Zelda i sminket på morgonen...

Lena Aspemar fixar till det sista...
Skämt åsido var det bara jag som blev tillfixad...

Oliver IV

Gissa vad Oliver väger nu efter c:a 4 veckor.
Rätt svar: 14 kg.
Han har med andra ord dubblerat sin vikt sedan han flyttade in - det finns 7 kg mer hund nu än det gjorde för för fyra veckor sedan. Massan är fördelad på jättelika tassar, en än så länge rätt ranglig kropp med långa ben, och ett ganska massivt huvud med det mjukaste skinn man kan tänka sig.
Zelda och han har redan hälsat litet försiktigt på varandra, i veckan ska han vaccineras, och sedan får vi se hur de kan umgås...

I bild: hela Oliver och hans tass i min hand...
PS Bilden gör honom inte rättvisa, som alla valpar är han aningen svårfångad på bild...

Nytt TV-debutförsök i morgon!

Vår TV-debut är nu planerad till 9/12, alltså i morgon, onsdag kl 09.15.

Ingen TV-debut!

Vår medverkan blev inställd, så kan det gå!

TV-debut!

I morgon är Zelda och jag inbjudna till Nyhetsmorgon i TV 4 - kl 07.50 till c:a 07.57. Ska bli spännande att se vad hon tycker om en TV-studio!
Varför? Därför att Zeldaboken släpps idag!

Och vad gjorde Zelda i eftermiddags?

Träffade Bruno! Det är så utmärkt att hon får underhålla sin barnvana genom att få umgås med små människor ibland!

Likadana?

Ytterligare ett intressant föredrag från i lördags handlade om hundars aptitreglering och personlighet. Helena Åkerberg, medicine doktor i farmakologi enligt programmet, hjärnforskare enligt introduktionen, diskuterade sina forskarkollegors syn på hundar som rätt enhetliga (det som gäller för hunden jag har undersökt gäller nog för alla hundar av ungefär samma vikt, ras och ålder). Hennes erfarenhet som hundägare var att två individer av samma ras kan skilja sig mycket i sin personlighet, så detta undersöker hon nu - hon arbetar på att ta fram ett användbart personlighetstest för hundar inom forskningen. Hennes budskap var att forskaren kan behöva ta större hänsyn till viken individ hon eller han har undersökt.
Zelda och jag håller med!

Bild: Vinnande uppfödargrupp - Amerikansk Cocker Spaniel, Caci's Uppfödare Carina Östman, Borlänge.

Berikad miljö...

Ett annat intressant föredrag igår handlade om att berika hundens miljö, det var David Selin från HUNDutbildningsgruppen som talade. Om jag förstod honom rätt så handlar det om att ge hunden så många möjligheter som man kan komma på att få utföra naturliga beteenden. Han tog exempel som att bädda (lägg en filt eller två i hundens korg), att äta så mycket eller litet att den är nöjd (variera näringsinnehållet i maten - hund med stort ätbehov: mat med lågt energiinnehåll, hund med lågt ätbehov: mat med högre energiinnehåll) och liknande.

Om en berikad miljö ger hunden tillfälle att göra det det hade gjort om den hade levt för några tusen år sedan är Sveavägen klart berikad. Här går det nämligen oftast att hitta något som går att äta, och Zelda letar systematiskt och entusiastiskt. När vi kom ut idag på morgonen hade någon exempelvis skrivit "Hej" med ngt som var vitt och rinnigt (se bild) alldeles intill vår port. Den sista smälta glassen i kartongen? Det hade i alla fall droppat ner på gatan, och det var gott (de mörka fläckarna visar var Zelda har städat).
Det var morgonens första glada överraskning. Sedan var det tomt på gräsmattan där det för några dagar sedan låg en halv hamburgare, men litet senare hittade hon en pappersservett som var flottig på mitten. Den bar hon med sig in i hissen där hon försiktigt åt upp det fettindränkta pappret och lämnade resten.
Varje morgon är det lika spännade!
Jag är så nöjd med mitt beslut att faktiskt låta henne äta nästan allt hon själv tycker är ätbart - det berikar hennes liv och än så länge har hon inte mått märkbart dåligt av något hon fått i sig...

Hundmöte utan hund...

Idag har jag varit på hundkonferens, dock utan Zelda (hon var hemma med sonen).
Några axplock:
Lars Werdelin talade om artbegreppet, och varför han inte anser att hunden är en varg.
Peter Savolainen presenterade sina senaste rön om hundens ursprung - enligt hans analyser har den i storleksordningen 15 000 år på nacken, och sitt ursprung i Kina.
Sverre Sjölander menade att vi ska vara väldigt glada över de egenskaper vi har fått fram hos våra hundar: en viss valpighet även när de blivit vuxna, förmågan att vara ensamma (inget man kan begära av en varg eller ens en dingo eller pariahund), förmågan att "läsa" människor, en låg rangordningsssträvan...
Riktigt rolig dag!

www.adventuredogconference.se

I bild: Peter Savolainen (KTH) visar sina data.

Allergitest

Igår följde Zelda med till banken. Vår handläggare tyckte mycket om hundar, men berättade att hon var allergisk, kunde reagera bara av att komma in i ett hem där det fanns en hund. Jag erbjöd mig att ta ut Zelda, och frågade om handläggaren kände något obehag. Det gjorde hon inte, så vi avvaktade. När jag berättade att Zelda var en "allergihund" vaknade ett litet hoppets ljus hos henne, och till slut gjorde hon näsprovet: borrade ner ansiktet i Zeldas päls och andades in.
Ingen reaktion.
Så nu har hon en liten CC-valp på horisonten!
I bild: Robban (Robert King of Scots), en kanske lämplig valp som finns på Kennel Prefix. Först till kvarn...

Oliver III, nu med tennisboll.

Inser att jag måste ha med något föremål för att visa skalan, vilket Zelda kan göra så snart Oliver är färdigvaccinerad. Än så länge har de fått nöja sig med att titta på varandra (alltmer nyfiket) på avstånd.

För två tisdagar sedan var Oliver obetydlígt större än Zelda, fast tyngre. Hon väger 5 kg, han vägde drygt 7. Förra veckan vägde han över tio, och nu är han uppe i tolv och börjar se ut som en halvvuxen labrador...
Han kan redan "sitt", "tass" och han går fint i koppel.
Fortsättning följer.