Här ser ni några litet längre klipp från träningen - inklusive den otäcka träapporten som det faktiskt går allt bättre med. Jag trodde att jag skulle kunna visa er Zeldas "Å nej, inte den" kroppsspråk, men istället tar hon den utan att klaga. Ytterligare ett myrsteg...
Tränar just nu tre korta pass per dag, nästan bara apporteringsförberedande övningar...
Zelda:
Nemi:
5 kommentarer:
Kom på mig själv att le åt Zeldas fina apportering:) Tror mig veta känslan inom dig... Grattis till detta!
Ser helt underbart ut, tack för inspirationen./Eva O Milo
Jag tycker allt att det går framåt med större steg än myrors :-) Men oj, så tung träapporten är, verkar Nemi säga först :-)
Vilka söta goa o glada hundar du har!
Till Britt-Marie. Den är tung för henne. En träningskompis som har Bostonterrier fick en gång en apport på tävling som var så stor att hennes hund inte kunde få in den i munnen. Det brydde sig domaren inte om.
Till Anna: tack!
Skicka en kommentar