Beteende- och personlighetsbeskrivning hund. Kinesen i fokus.

Nu är det 14 kineser som gjort BPH, och bilden (klickbar) börjar klarna. Här är den:

Här ser vi exempelvis ett STORT matintresse, ett nästan obefintligt dragkampsintresse och imponerbeteende…

Vi känner igen oss!

Rådjur!!

I morse på morgonpromenaden mötte vi fyra rådjur.
Nemi hamnade i extas. Den lilla hunden fanns inte mer, det jag hade i andra änden av kopplet var ett rovdjur som i över hundra miljoner år hade tränat på att känna igen ett bytesdjur och, nu, nu hade inte bara ett utan en hel flock bytesdjur dykt upp. Enda problemet var att hon satt fast på något konstigt och oförklarligt sätt.
Jag tror att hon upplevde något som en människa hade klassificerat som ett andligt möte med livets mening.

Zelda som var lös lyfte inte ens blicken.
Rådjur?
Vem bryr sig?

Diskrimineringsträning.

Vi tränar nu på att båda hundarna ska hitta in i rätt position vid höger sida - såhär kul kan det vara. Jag kan variera svårigheten genom att stå på olika sätt och ha olika föremål som de ska ställa sig på. De ska förstå att det bara är i närheten av mig som de blir belönade, det duger med andra ord inte att kliva upp på vilken bok eller plattform som helst…

6+

Här ser ni en del av vårt 6+ program, det är snart tävling i Karlstad igen!

Livet som pensionär...

Har bland annat sett ut såhär senaste dagarna…

Jag gick ju ner rejält i arbetstid redan innan jag officiellt pensionerades (delvis, har kvar en liten tjänst som senior professor), så skillnaden är inte dramatisk utom ur ett livskvalitetsperspektiv…

Det är sannerligen underbart att inte leva under ständig tidspress!

Flockbild.

Jag saknas eftersom jag står bakom kameran...

Vad vill ni se/höra?

Nu får ni chansen att beställa morgondagens blogginlägg - vad vill ni att det ska handla om?

Idag blir det en gästbloggare:

Här kan ni läsa om senaste tidens utveckling ur ett annat perspektiv ...

Positions- och belöningsträning

pillar vi med nu. Och jag får inte till någon vettig video att visa :-(
Återkommer!

Bättre och sämre ställen att ha tuggummi.

Ett av de sämre: fastklibbat i håret mellan tramnpdynorna. Klippte loss en klump ur Zeldas framtass igår.

På promenad i Obsan.

Zakk, Zelda och Nemi leker statyleken. Jag vågar äntligen ha Zelda lös där igen!

Idag handlar det om råttor...

Är på kongress, och fick just höra att forskarna numera bland annat lyssnar på råttorna för att få reda på hur de mår. Råttornas kommunikation sker på våglängder som vi människor inte kan höra, men vi kan spela in den och sedan göra en utskrift som längst ner på bilden.

Frida och Itchy

Idag bjuder vi på Frida och Itchy som nyligen gick vidare i Talang! Grattis!

Att utvecklas genom sina relationer.

Hundarna ingår nu, ganska ofta, i en större flock vilket medfört en del konsekvenser, en del mer oväntade än andra.
Inte så oväntat är att Nemi nu får hjälp att inte hetsa upp sig, det har blivit stor skillnad på hur våra hundmöten ser ut. Mer oväntat är att få reda på hur jag vidmakthåller Zeldas ängsliga beteende genom att titta bekymrat på henne (Vågar du gå här? Var det här läskigt? osv.)
Plötsligt kan hon koppla av där hon tidigare bara stod och spanade efter andra skrämmande hundar, jag har till och med kunnat ha henne lös i Obsan utan att vara alltför orolig för att hon plötsligt ska få för sig att springa hem …
Och så verkar de uppskatta att ha sällskap av en stor svart beskyddare.

Under utveckling:

Drömsällskapet:

Hört på kurs:

Nybörjarna vill till fortsättningskursen. De som går fortsättningskurs längtar efter efter elitträning. Och eliten går tillbaka och tränar grunderna som lärs ut på nybörjarkursen…
Vi tränar mycket grunder just nu, därmed inte sagt att vi tror att vi är på elitnivå...

Kulturella damer

Igår promenerade vi på Lovön, där tittade vi på den kända "Lådan", ritad och byggd av Ralph Erskine.

Vart tog Zelda vägen?

När Zelda inte är där alla andra är har hon oftast hittat något ätbart i ett annat rum, och ägnar sig åt att försöka ta sig in i väskan/kassen/fickan där fyndet ligger.

I morse lyckades hon få i sig en rejäl och oplanerad portion torrfoder ...

"Dytte snuten i hånden"

Någon som vet eller kan gissa vad det betyder?
Det är, som ni förstår, norska, och det betyder kort sagt nostarget, dvs att hunden trycker sin nos mot handflatan.
Och hur kommer det sig att jag har fått denna språklektion? Jo, jag var och lyssnade på Siv Svendsen, duktig lärare från Norge som talade om Smart Grundträning på Eva Bodfäldt Education.

Siv och Tarzan som var med matte Karin på kursen.

Siv menar att vi kan komma oerhört långt med några, väl inarbetade kunskaper. Vi gick igenom bakdelskontroll, att välja rätt (störningsträning), omvänt lockande, handtarget, att skick ut hunden runt föremål för att få upp farten, bytaleken och varsågod.
Mest användbart för mig: att få höra hur de olika momenten kan användas i träningen, vi har mest övat på att lära oss verktygen, inte på att sedan använda dem.

Så jag upptäckte att jag har en hel del oanvända redskap i verktygslådan, nu ska de de tas fram!

Filtträning

Här ser ni damerna på café. De sitter alltid i en stol/soffa/på en bänk, detta därför att de annars riskerar att bli trampade på av människor som begripligt nog inte väntar sig att det ligger småhundar på golvet. Sedan har ni kanske sett att de alltid sitter på en liten filt. Det är dels hänsynsfullt eftersom de annars kan smutsa ner stolen/soffan, men framförallt är filten en signal att nu gäller det att vara lugn ifall det ska komma någon belöning.

Filtträningen påbörjas hemma i lugn och ro, hundarna får lära sig att när filten kommer fram gäller det att lägga sig på den, och sedan hålla sig lugn och stilla (ingen blickkontakt, avslappad kropp). Då blir det godis!

Så småningom kan filten flyttas ut till olika miljöer - jag använder den som sagt på cafeér, men även när vi är borta och tränar - då ligger hunden som inte tränar på filten, och blir belönad ibland för att hon är tyst och stilla (om hon inte gör det så blir det ingen uppmärksamhet, om hon lämnar filten blir hon lyft tillbaka utan kommentar och utan ögonkontakt).
Ingen som inte är lugn får börja träna.

Har jag sagt att jag gillar mina små hundar?

Lånta fjädrar...

Titta:

En jaktlabbe som går snyggt och prydligt vid min sida. Han ser till att det korta kopplet aldrig sträcks. Jag känner mig som den fantastiskt kompetenta hundtränare som jag inte är, det gäller bara att tänka bort de två små kineserna som ibland går fint, ibland inte…

I hissen kan det se ut så här:

Det har gått alldeles oväntat smärtfritt att få hundarna bekväma med varandra, det har inte blivit bråk (utom några få gånger då Zelda tyckt att den svarte borde lugna sig en aning, då har hon svurit lite åt honom, fast på distans). Damerna har lärt sig att det är otaktiskt att ställa sig bakom en glad labrador, och han kommer snart att lära sig att inte ta Nemis favoritleksak.

Värsta skrytbilden:

Kolla:

Just nu ligger vi trea i rankingen för årets freestylehund. Det beror på att de fyra bästa tävlingarna räknas, och vi har faktiskt hunnit med fyra starter, i motsats till nästan alla andra… Nu ska vi se hur mycket vi kan förbättra våra resultat under året :-)

När jag arbetar...

Igår gick vi till Raja, en affär som säljer indiska möbler, kläder och annat. Den ligger på Odengatan och har en hundvänlig cafédel.

Där jobbar snälla Zeetha.

Lite knöligt att våga sig förbi, tyckte Zelda.

Men väl framme i cafeet kopplade damerna av, och jag försökte skriva...

Ögats makt.

Har börjat bli lite bättre på att förstå hur blicken, min blick, uppfattas av damerna. Jag vill gärna se på dem när jag vill att de ska lugna ner sig - som om min blick kunde dämpa dem.
I själva verket är blickkontakt aktiverande, visar det sig.
Så om jag vill ha en lugn hund ska jag titta bort, inte fixera den med blicken.
Sååå svårt!
Tränar.

Tränar även på belöningssignaler, har beslutat mig för att gå tillbaka till grunderna ett tag för att få bättre ordning på våra program.

När två hundar blir tre

måste en del rutiner ändras. Damerna är exempelvis vana vid att få mat på morgonen, och sedan bara träningsgodis. Den svarte äter morgon, middag och kväll. Damerna tittar på, uppfordrande.
Hallå, ni har glömt oss.
Så nu får även damerna några kulor torrfoder mitt på dagen och på kvällen, foder som plötsligt är hur gott som helst, men som jag inte tror att de hade varit så intresserade av om inte någon annan åt det med stor entusiasm...

Åka bil.

Damerna håller på att vänja sig vid att sitta i en fast hundbur, med herrsällskap. Helt OK verkar de tycka. Och ja, för dem som undrar, vi håller nog på att bli en större flock, både vad gäller människor och hundar ...