torsdag 7 mars 2013

Stackars hund


som tränas av mig.
Försöker skicka Nemi fram över skivstången, mot en targetplatta på andra sidan. Detta för att hon ska fortsätta framåt efter skuttet över stången. 
Hon hoppar, springer, och stannar en decimeter från plattan.
Jag pekar på plattan.
Hon går dit och ställer sig.
Klick.
Nästa gång tror jag att hon ska först hoppa, och sedan springa och ställa sig på plattan. Det gör hon inte. Hon hoppar men stannar på precis samma ställe som förra gången. Låter sig korrigeras.
Klick.
Jamen om vi testar igen?
Nu inser jag att hon tror att momentet ser ut såhär: spring till stången, hoppa, spring några steg till, stanna, vänta på instruktioner, ställ dig på plattan.
Back to basics.
Skippar stången, lägger plattan framför mig.
Då upptäcker jag att jag faktiskt inte har bestämt hur jag vill att hon ska stå. Men en tass på plattan? Med båda framtassarna på plattan?
Den stackars hunden vet inte vad det är jag vill att hon ska göra, och jag tycker att hon borde kunna läsa mina tankar.
Suck.
Jag skäms, och tänker att denna receptiva lilla hund hade förtjänat en mer kompetent tränare.
Min ena tröst är att jag lär mig, fast det går rätt långsamt.
Den andra att båda hundarna är mycket förlåtande och fortsätter att träna fast de får missvisande, feltajmade och otillräckliga instruktioner.
Tack för det, ni är faktiskt väldigt gulliga! 

5 kommentarer:

ej hundägare sa...

Känner mig förnumstig när jag tänker att Nemi inte vet slutmålet och inte muttrar - "Dumma matte, om du gjort rätt från början hade jag sluppit allt krångel!" - utan jobbar glatt på. :-)

Eva sa...

Jag fnissar glatt!
Du är i alla fall klok nog att lägga det på dig själv, jag hörde ett mycket grovt och otrevligt exempel på motsatsen nyligen...
TÄNK vad våra hundar ändå förstår av våra konstigheter! Även utan avancerad träning är det imponerande:)

eva s sa...

hi hi, hundar kan :)

Anonym sa...

;-)

Eva och Milo sa...

=)