Nemi:
Jag upptäckte att det går att öppna canvasburen genom att krafsa på blixtlåset. Belöningen: i mattes väska hittade jag massor av träningsgodis som låg i mjuka plastpåsar som ju är en baggis att bita sönder.
Lyckad dag!
Åsa:
Jag lärde mig att stänga blixtlåset längst ner om jag går ifrån hundarna, och att inte lämna väskan med träningsgodis inom räckhåll för en företagsam liten hund. Eller att bara använda burkar i hårdplast till godiset. (Buren stod i en box på hunddagiset där vi hade kursen, vi gick ut för att köpa lunch. När vi kom tillbaka var Zelda och Nemi lösa i boxen och en stor del av godiset var uppätet...)
Utöver det har jag fått en massa utmärkta tips om hur jag kan förbättra våra startrutiner.
Zelda:
Jag börjar förstå att om matte ligger på golvet och säger "vackert" så betyder det samma sak som om hon sitter på huk och säger vackert. Skumt! Om hon nu har en hel kropp att tala med, varför inte använda den?
Bild: Litet trötta efter två kursdagar....
7 kommentarer:
Hade en liknande bur-grej med Spunk, när hon krafsat ner dragkedjan och kom lyckligt skuttandes på agilityplanen, lite som "du glömde mig men nu är jag hääär!".
Di hundarna....
Jo, känner igen det där med tältet. Tältpremiären skedde en kurskväll i Hundarenan i Kungsör, och under fikat kom Rudi inlomandes till oss i köket efter att ha särat på blixtlåset. Han mumlade också något om att "hur KUNDE du glömma mig när vi ska fika?"
Men han har aldrig gjort om det, nu älskar han sitt tält!
Jag fick överta ett stort tält av afghanägarvännen. Skulle A få så jag slapp fälla upp o ner tunga stålburen. Gång 2 sabbade han blixtlåset totalt...
Konstigt eftersom han gillar burar MYCKET annars.
Men det är ju väldigt kul med hundar som är så smarta att de löser "problem" på egen tass! DET är intelligens det!
Visst får du låna fotot. Tror jag... Jag har själv bara "knyckt" dem. Ska eventuellt åka och titta på honom i morgon. På onsdag ska en annan titta på honom. Jag sover inte på nätterna längre. Varför vill jag ha en andra hund egentligen? Jag har ju redan en mycket välfungerande och integrerad familjehund.För att det är kul, inspirerande och spännande blir mitt svar. Men är det argument nog? Jag analyserar sönder hela alltet och nu känns det inte lika roligt längre. Jag ser bara allt som kan bli dåligt. Förut har jag sett allt som kan bli bra! Har lovat mig själv att lägga ner projektet två hundar efter den här omgången. Jag måste skaffa mig ett liv.
Hej hopp!
Ur mitt perspektiv är ett liv med två hundar ännu roligare än ett liv med en hund, både för hundarna o människorna!
Kul att du ska åka o titta, hade jag inte redan hittat Nemi (efter tusen våndor) hade jag nog åkt dit själv...
Så söta :)
De små liven - tänk så duktiga de kan vara, man kan inget annat än beundra sådan uppfinningsrikedom! :)
Skicka en kommentar