Igår arbetade jag en stund på förmiddagen. Kom sedan hem, tog ut hundarna, tänkte äta lunch hemma för ovanlighetens skull eftersom jag hade varit borta på förmiddagen. Värmde mat, drog stekpannan till en sval del av hällen, stängde av värmen.
Upptäckte att det luktade lite bränt.
Kollade om jag hade spillt på hällen, det hade jag inte, satte på fläkten.
Röklukten blev starkare, inte svagare.
Jag kollade hällen igen.
Ingenting.
Köket började fyllas av rök.
Plötsligt upptäckte jag var den kom ifrån: det brann i brödrosten som ingen hade använt sedan frukosten.
Stora lågor slog upp ur den, och slickade underdelen av det billiga träskåpet ovanför.
Hugga!
Jag drog ur sladden och bar ut den brinnande brödrosten på balkongen. Undersökte skåpet som lyckligtvis inte hade hunnit ta eld, torkade överallt där jag kom åt med en fuktig trasa.
Om jag inte hade varit hemma, eller till och med om jag inte hade varit i köket, hade elden som fortsatte att brinna ett bra tag på balkongen antagligen lätt kunnat sprida sig till skåpet som är från sjuttiotalet och byggt av spånskivor. Inuti finns det papperspåsar och små kartonger med olika sorters te.
I köket: två små hundar som inte kan ta sig ut.
Så om jag hade gått ut och ätit som jag brukar hade jag kunnat komma hem till en utbränd lägenhet. Jag hade kunnat komma hem till två föredetta hundar, döda av rökförgiftning eller av värmen.
Lite chockad är jag nog.
Enda förklaringen jag kan komma på är att rosten fastnat i "rosta"- läget, att ingen märkt det, och att brödsmulorna i botten till slut tagit eld. Men det var överraskande höga lågor, och den brann överraskande (och skrämmande) länge.
Om det hade hänt på natten hade vi kanske inte kunnat ta oss ut - köket med oljat trägolv och många fler liknande skåp ligger mellan sovrummet och ytterdörren. I hallen rakt utanför hänger ytterkläder, på hallgolvet ligger en matta …
Som sagt: Hu!
Nu vet jag även att hundarna inte uppfattar att det är deras uppgift att larma ifall det börjar brinna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Men så fruktansvärt! Vilken mardröm! Tänk så lätt en tragedi kan hända mitt i vardagen. Tack och lov att du var hemma...usch jag känner mig chockad trots att jag inte var där.
Dra ur sladden till den nya brödrosten när den inte används!
Kram!
Eld är nästan det räddaste jag är för! Skumsläckare och brandfiltar här och var, men vad hjälper det om man inte är hemma?
Ibland vill tydligen inte ödet att katastrofen ska bli ett faktum. Lev väl och stor kram!
Så fruktansvärt ! Vilken skräckupplevelse.. Tack och lov att det gick bra!
Hädanefter ska sladden ur uttaget på brödrosten..
Hugaligen, vilken skräckupplevelse! Lättad att höra att det gick så bra trots allt. Nä, läskigt med olika prylar som kan övertändas av olika skäl. Kram!
Jag ryser! Det måste kännas extra jobbigt eftersom det inte var meningen att du skulle ha varit hemma... Men det var de goda krafterna som såg till att det otänkbara inte hände. Karma! Vår katt hoppade upp på vår häll, lyckades trampa först på on-knappen, sen på en knapp för just den plattan som smörgåsgrillen stod på (med urtagen kontakt). Plattan gick igång och gummifoten på grillen började smälta och sedan brann det för fullt -rakt upp i fläkten! Hade vi inte haft brandvarnare som gick igång och min man vaknat av det så... Efter det så köpte vi seriekopplade brandvarnare och utrustade köket med en brandfilt för pulvret från brandsläckaren var precis överallt! Man lär så länge man lever!
Usch, vilken skrämmande upplevelse. Jobbigt.
Vi har undulater som larmar om det händer något i köket.
Vilken skrämmande upplevelse. Svårt att förstå hur fort det kan gå. Vet att det finns någons sorts dekal att sätta på ytterdörren där det står något i still med "Rädda oss" med bild på hundar,katter eller andra husdjur.
Brandvarnaren,utlöstes inte den?
Oj tjiizes vad skrämmande historia! Vilken tur att du var hemma.
Ja fy vad obehagligt att tänka på det där "OM"... Det var helt enkelt meningen att du skulle vara hemma! Skönt att allt gick bra.
Så godt du oppdaget det i tide!
Tack och lov att du var hemma!
"Någon" såg till att du bröt vanan just igår. Och att du hade sinnesnärvaro att klara situationen.
Förfärligt. Jag är så glad att det gick bra för er alla tre.
Carina
Läskigt, skönt att allt gick bra.
Åh fy så läskigt! TUR det gick bra ...
Tack för alla vänliga kommentarer, de värmer!
Skönt att det löste sig.. så fruktansvärt annars... Bra jobbat att du så snabbt tog "action"
men fyy åå så fruktansvärt!!! Tack och lov att du var där och tillslut förstod vad det var... usch jag darrar bara av att läsa detta ... åh vad jag är glad att ni lever!!!!!!!!!!!
Skicka en kommentar