Igår steg vi upp mycket tidigare än vi brukar, och tog tunnelbanan till Mälahöjden där vi hittade Kerstin, Miles och Glitz.
Vi fick åka med dem till Storfors. där har vi aldrig varit tidigare. Det var tävling, vilket jag hade räknat ut eftersom vi hade min rekvisita och extragott godis med oss.
Såhär såg det ut - till höger om det vita strecket värmer man upp, väldigt fint ordnat - gott om plats och staket runtom. Sedan kliver man in på planen genom att stiga över strecket, som är en plastremsa, och där visar man sitt program för domarna som sitter i varsitt tält.
Jag värmde upp som ett spjut, men så fort vi kom in på planen tappade jag farten. Det är ofta så - jag får lite extra uppmärksamhet då. Matte gick, jag segade, nosade lite. Plötsligt var det över innan musiken ens hade börjat. Då fick jag fart, för det var som sagt ovanligt gott godis som väntade.
Sedan hände något konstigt: jag fick inget.
Matte tog bara burken utan att ge mig något och satte tillbaka mig i buren.
Det var skumt.
Ännu konstigare var att samma sak hände på 6+.
Jag fattar ingenting, måste försöka förstå vad som pågår.
Här ser ni Kerstin och Glitz som vinner HtM ettan :-)
7 kommentarer:
Ja, du Zelda, där fick du något att fundera på. :D
Och nu lärde jag mig, att jag behöver inte ge godis hela tiden. Det var bra. //Eva
Jag kan inte begripa vad det är för gott godis som ligger där och som du inte fick! Det ser ju så ini baljan delikat ut! Vad är det!?!? // Arlo
Till Arlo: Lammhjärta. Gott!
Zeeeelda!
Hmm... Var du för smart för ditt eget bästa där??
/ej hundägare
Hej Åsa jag har under berättat för vänner om en bok jag läste för länge sen, mest då det funnits en önskan om att kunna ta vänners plats då de haft det svårt i tillvaron. Boken jag läste kom jag dock inte ihåg namnet eller författaren eftersom det var evigheter sen. Talade med min mor i Fredags om denna förmåga att(för en tid inta den andra kroppen och styra in den på rätta vägar)som jag hittade i en bok, hon hade ett minne av historian jag berättade att det kanske var Åsa Nilson nu har jag googlat detta och... =) döm om min förvåning Smärtbäraren med Åsa Nilsone. Vad världen är lite , hade ingen aning om detta då jag hittade din blogg för massa år sen .Nu vet jag vad den heter.Nog om detta eftersom denna sida handlar om våra små fyrbenta vänner.
Tanken på att kunna avlasta sina vänner någon vecka eller mer vore helt underbar.
Skicka en kommentar