trampade jag på Nemi två gånger när vi körde igenom vårt HtM-program. Hon var strålande, gick bättre än någonsin tidigare under kursen, och så kliver jag på hennes små tassar :-(.
Och glömmer att belöna omedelbart trots att vi har övat ...
Själv fick jag träna på gå och titta upp istället för att titta ner, de andra kursdeltagarna skrek "Bingo!" när jag lyckades hålla huvudet upp och blicken framåt. Och Nemi höll positionerna trots att jag inte övervakade henne, mycket nyttig övning!
Tack Carina Persson för den här terminen, vi har gått framåt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är kul att känna att man utvecklas. Samtidigt mår jag dåligt när mina svaga sidor blottas. Det märks att du är en trygg typ, som kan förvalta konstruktiv kritik och se möjligheterna i stället för hindren. Fast, så måste det kanske vara med en psykolog. Kanske skulle jag ha satsat på det yrket i stället för matematik, fysik och senare lärarutbildning... Fast jag är himla bra på att coacha andra och se vad som behövs. Men det är ju inget försvar. ;-) Till och med på våra hundkurser ser jag vad DE ANDRA gör för tokigheter, sedan dubblar jag dem när jag själv ska försöka. Märkligt. Är det inte?!
Skicka en kommentar