Efter en tävlingssäsong som mest varit som ett stort diagnostiskt prov som visat vad vi behöver bli bättre på får jag frågan, häromdan: ”Vi ses väl på SM?”
SM i freestyle går i Göteborg, dit hade jag inte tänkt åka. Visst är det roligt att titta på freestyle, men jag brukar nöja mig med decemberutställningen i Stockholm där man kan njuta av att se de duktigaste.
Så det säger jag.
Hon som frågar förtydligar sig:
”Jag menar, du ska väl dit och tävla?”
Jag tror att hon skojar, säger att det är mitt mål för de kommande åren, men att det är en bit dit.
Hon svarar att hon tror att Zelda och jag har kvalificerat oss redan i år.
Jag säger att så kan det ju inte vara.
Hon frågar var jag ligger på den officiella listan och jag svarar att just nu ligger vi på en sjuttondedeplats.
Hon säger att det brukar räcka. Det ska vara 14 hundar, så om tre av dem som ligger före oss på listan inte kan eller vill delta så kommer vi med.
Jag svimmar nästan.
Första tanken är att det ju inte går. Vi är inte i närheten av att vara tillräckligt duktiga. Nästa tanke är att det finns regler för hur man kvalificerar sig. Har man kvalat in så har man, oavsett vad man själv tycker om sin insats.
Någon måste vara sämst, och det är ju rätt fint att vara sämst av de bästa.
Sen tänker jag att om vi ska vara med nästa år med ett mer konkurrenskraftigt program måste det ju var kanonbra att ha deltagit en gång tidigare så att man har vant sig litet vid miljön.
Sen tänker jag att det skulle vara väldigt kravlöst att gå in som reserven som alla vet inte alls har kommit lika långt som dem i toppen.
Sen tänkte jag att om publiken verkligen ska förstå hur duktiga de bästa är måste de ju få se oss som fortfarande inte är så duktiga.
Så egentligen finns det ju ingen anledning att inte ställa upp.
Efter trettio sekunder vet jag att vi åker till Göteborg om vi får, och att vi (eller i alla fall jag) blir oerhört glad ifall det skulle bli så.
Helt klart är att bara tanken på SM drar igång kreativiteten. Jag börjar genast tänka på sätt att förbättra början på programmet, och mitten… Det är roligt, så oavsett om vi kommer med eller inte tänker jag träna som om vi skulle dit. Det är ju bara bra att komma igång.
För nästa år hoppas jag att vi tar våra uppflyttnigspoäng i klass tre och att vi kommer att vara bland årets 14 duktigaste ekipage så att vi får en alldeles egen plats i SM-finalen 2013.
SM i freestyle går i Göteborg, dit hade jag inte tänkt åka. Visst är det roligt att titta på freestyle, men jag brukar nöja mig med decemberutställningen i Stockholm där man kan njuta av att se de duktigaste.
Så det säger jag.
Hon som frågar förtydligar sig:
”Jag menar, du ska väl dit och tävla?”
Jag tror att hon skojar, säger att det är mitt mål för de kommande åren, men att det är en bit dit.
Hon svarar att hon tror att Zelda och jag har kvalificerat oss redan i år.
Jag säger att så kan det ju inte vara.
Hon frågar var jag ligger på den officiella listan och jag svarar att just nu ligger vi på en sjuttondedeplats.
Hon säger att det brukar räcka. Det ska vara 14 hundar, så om tre av dem som ligger före oss på listan inte kan eller vill delta så kommer vi med.
Jag svimmar nästan.
Första tanken är att det ju inte går. Vi är inte i närheten av att vara tillräckligt duktiga. Nästa tanke är att det finns regler för hur man kvalificerar sig. Har man kvalat in så har man, oavsett vad man själv tycker om sin insats.
Någon måste vara sämst, och det är ju rätt fint att vara sämst av de bästa.
Sen tänker jag att om vi ska vara med nästa år med ett mer konkurrenskraftigt program måste det ju var kanonbra att ha deltagit en gång tidigare så att man har vant sig litet vid miljön.
Sen tänker jag att det skulle vara väldigt kravlöst att gå in som reserven som alla vet inte alls har kommit lika långt som dem i toppen.
Sen tänkte jag att om publiken verkligen ska förstå hur duktiga de bästa är måste de ju få se oss som fortfarande inte är så duktiga.
Så egentligen finns det ju ingen anledning att inte ställa upp.
Efter trettio sekunder vet jag att vi åker till Göteborg om vi får, och att vi (eller i alla fall jag) blir oerhört glad ifall det skulle bli så.
Helt klart är att bara tanken på SM drar igång kreativiteten. Jag börjar genast tänka på sätt att förbättra början på programmet, och mitten… Det är roligt, så oavsett om vi kommer med eller inte tänker jag träna som om vi skulle dit. Det är ju bara bra att komma igång.
För nästa år hoppas jag att vi tar våra uppflyttnigspoäng i klass tre och att vi kommer att vara bland årets 14 duktigaste ekipage så att vi får en alldeles egen plats i SM-finalen 2013.
13 kommentarer:
Vad roligt att följa din kloka tankegång. Visst ska ni åka dit och ställa upp. Det blir en erfarenhet till och man vet ju inte. Ni kanske lyckas prestera över förväntan nu när kreativiteten fått sig en kick igen.
Hoppas ni får åka o även delta på plats i Göteborg. Vi håller tummar.o.framtassar för dig.och Zelda!
/Charlotte o Bingo
Men håll i hatten vad alldeles jätteroligt!! Snacka om en härlig utmaning! Vad duktiga ni är, hoppas hoppas ni kommer med! :D
Åh vad kul!!!
Vad kul, jag tänker åka dit och titta!
F.ö. vill jag tacka för din bok Zelda eller meningen med att ha hund. Det var länge sen jag läste något så klokt och den har hjälpt mig att acceptera både min hund och mig själv som vi är.
Vilken underbar och överraskande utmaning! Hoppas verkligen ni kommer med och att ni får en av era bästa tävlingsdagar npågonsin!
Helt klart ska ni anmäla tass upp
Jaa, det låter verkligen spännande, ni är ju ändå duktiga. Vad kul det skulle vara att se er "live"
Vad härligt när man får frågor man är helt oförberedd på och sen vilka nya tankebanor det drar iväg till, man ser nya tankebanor .=) Sånt är helt underbart.=) Händer inte allt för ofta men otroligt vilken energi sånt ger. =))
Till Anonym: roligt att du haft glädje av boken!
men woaw!! så häftigt!! Heja Heja!!!
Hej Åsa och hundarna! Hör att det går bra med träningen för er, klart ni ska tävla i Göteborg om ni kan. Tillsammans är ni ju "oslagbara" hur det än går. Buddhas träning är lagd på is eftersom jag fick ett tredje diskbråck i nacken just efter freestylelägret. Men vi kommer tillbaka såsmåningom. Lycka till - håller alltid tummarna för er! /Anneli
Heja Åsa med vofsingarna!!!! Hoppas hoppas det skall gå riktigt riktigt bra för Er alla - det förtjänar Ni!!!
Skicka en kommentar