Sova borta...

I fredags var Zelda och jag på dammiddag på Dalarö. Kamerabatteriet laddade ur precis när jag skulle ta en bild av henne på bryggan, men ni får väl se den för er inre syn: solsken, blå himmel, blått hav, röda stugor, segelbåtar, bred brygga. Mitt i bilden en belåten liten vit hund vars långa, lätta päls rör sig litet i vinden...
Sent på kvällen när jag precis hade lagt mig gjorde Zelda en liten lägeskontroll: hon kom fram, satte upp framtassarna på sängen och tittade intensivt på mitt ansikte - jag kanske får sova tillsammans med dig just här?
Det fick hon inte.
Hon arbetar hårt med att reda ut vad som gäller, nu är hon snart ett och ett halvt, och börjar ta allt mer ansvar. Det är fascinerande att se!