så skulle hundarna få ny frisyr redan första dagen. All - och jag menar all - päls på ben och tassar skulle bort.
Ni som inte har en långhårig pälshund som sprungit genom tistelsnår eller i avverkad granskog har nog svårt att föreställa er hur mycket som kan fastna även på en liten hund.
Men härligt var det att se hundarna sträcka ut på fälten - Zelda vågar ju inte springa där hon känner doften av många andra hundar, vilket i praktiken betyder att hon mest springer inomhus och på vår gård.
Men vem vet, det kanske också kommer att gå över nu när hon blir äldre och får bättre självfortroende.
Här tar hon igen sig efter helgen på landet. Som ni kanske ser har hon pudelklippning på själva tassen -där klipper jag pälsen kort så att tassarna ska torka så fort som möjligt när vi kommer in, och så att det inte fastnar så mycket lera och smuts på dem när det är blött ute. Detta syns inte (så ska inte en puff se ut) , eftersom pälsen på benet hänger ner och döljer de skalade tassarna. Mycket praktiskt för stadsbruk, men hjälper inte särsilt i skogen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Var ute c:a 20-25 min med Assar i morse. Kom in med en sjöblöt hund.... Denna "vinter" är inte vår :(
I torpet finns inte vatten så hundarna får bada motvilligt i handfat i trädgården innan de kan gå in.
Jag har en Schapendoes som verkligen är fullpälsad. Vi är jämt i skogen och ständigt har vi pinnar, gräs, mossa, grankvistar, barr osv både i päls och inomhus. Men vad gör det?
Tar bort det som kan skada och sen njuter vi av att kunna vara som vi är både utomhus och inomhus.
Jo, mycket smått och gott hittar man i fanorna på en springer också. Men jag tror att kinesdamerna har en svårare päls att plocka naturlämningar ur, så kortklippta ben låter som en bra idé om de ska leva lantliv någon längre stund.
Jag har aldrig plockat grankvistar ur någon annan päls än damernas så jag kan ju inte jämföra, men så här går det till hos oss: stort skräp som hindrar hunden från att röra sig plockas loss under promenaden. Litet skräp får sitta kvar, puffpälsen är skör och man ska helst undvika att dra i den (och att kamma/borsta) när den är torr. Så - in i duschen, på med schampo och massor av balasam. Sedan får varje kvist/tistel lirkas loss, ibland nästan hårstrå för hårstrå, för de tunna håren trasslar in sig både i kvisten och i varandra. Pilligt. Har förstått att samma sak gäller för afghaner som har liknande päls - kottar i pälsen? Bada om hunden.
Det har i alla fall blivit oerhört mycket enklare nu när damerna är korthåriga på kroppen (där fastnar ingenting).
saga vad man vill om mecket med av-och på resp tvätt av overaller som de nakna CC.s behöver så här års, så fastnar det mesta på overallen. Fast är det riktigt regnigt och lerigt så måste även tassar och benbehåring sköljas av.
Skicka en kommentar