
Så här upplever jag det: varje kommunikationspolett som ramlar ner, hos hundarna eller hos mig, blir som ytterligare en liten bro som förbinder oss. Kanske är det därför det inte bara är intressant, utan även känslomässigt tillfredsställande att träna...
6 kommentarer:
Poletter och broar - finns bättre belöningsgodis för oss mänskor...
Ja, snacka om förstärkningar!
Vilken romantisk bro!
Med poletten har jag ibland blivit besviken, bron har rasat...
Jo... Ibland verkar poletten behöva ramla ner förvånansvärt många gånger...
Det är kanske fel att tänka på en polett som ramlar ner? Hunden kanske bara råkar göra rätt utan att fatta vad den gjorde...Eller så behöver den x antal upprepningar innan den internaliserar det nya (obegripliga)?
En underbar illustration till dina funderingar.
Skicka en kommentar