Träning med snabb och mindre snabb hund - utmaningsrapport del 3.

Nu har jag lagt på ett kommando för Nemi, och vi ska fortsätta genom att dels öka avståndet, dels ta bort mina gester, dels bara belöna när hon hoppar ner i låda på kommando - det är kommandot, inte lådan, som ska vara signalen. Zelda har varit magsjuk och inte kunnat träna, men nu är hon pigg igen så vi tar i med nya tag.Nästa steg är en högre låda.

Trippelträning...

Såhär tränar vi tre saker samtidigt. Jag lägger godis i en skål framför och en skål bakom, och Zelda vet inte åt vilket håll hon ska få springa. Detta är mitt senaste försök att få till ett "stå" - idén är att hon måste ha fart framåt och vara ungefär i rätt position (fot) för att få sitt varsågod.
Innan hon kan springa bakåt måste hon ju stanna, så att nästa steg är "ståvarsågod" och belöning bakåt, sedan ska det bli "stå...varsågod", och så småningom "stå" och när hon stått ett tag "varsågod". På det sättet hoppas jag få fart både i följandet och stannandet. Skälet till de två godisskålarna är att när jag bara har en bakom blir hon långsam framåt eftersom hon hela tiiden väntar på att få springa tillbaka...
Så vi tränar 1 ) följsamhet, 2) stå och 3) även attityd - hon får sitt "varsågod" när hon visar engagemang och framåtanda - tre i ett!
Tack Barbro för den här övningen!

Ett stort steg för en liten hund!

Igår visade Zelda för första gången (som jag har lagt märke till) att hon börjar generalisera kunskap, det vill säga att hon kan ta något hon lärt sig i ett sammanhang och tillämpa de i ett annat.
Någon hade ställt en kon på vägen, Nemi skällde, vi gick fram för att inspektera . Jag pekade på den och sa "gå runt" bara för att se vad Zelda skulle göra. Hon gav mig en glad blick som jag tolkade som "Jag fattar, och jag gör det gärna", sedan travade hon runt konen utan någon tvekan (och helt utan vägledning från mig).
Sedan tidigare kan hon "runt", då travar hon runt mig, men nu fattade hon att hon skulle runt något annat, vilkat vi aldrig har tränat på.
Kul!!!
Lietet senare gick vi ut med kamera för att se om hon skulle göra om det...
PS Det ligger en lekplats intill ifall ni undrar över bakgrundsljudet....

Att gripa och hålla....

Efter missödet med apportbocken (som åkte i trägolvet och skrämde Zelda så att hon sedan vägrade att ens titta på den) (tack förresten alla som berättade om liknande händelser, skönt att veta att man inte är ensam) har vi fått börja om från början.
Nu försöker jag att få litet fart i Zeldas gripande, och vill att hon ska hålla fast, inte bara låta föremålet vila i munnen.
Detta, plus att ligga på obekväma underlag, lär vara de överlägset svåraste momenten för många kineser, så Zelda är tydligen inte ensam om att vara ointresserad av att gripa, bära och dra... (Nemi däremot har huggit som en bulldogg sedan hon var valp, och det fortsätter hon med).
Obs att Zelda nu tycker att det här är kul, vilket hon inte tyckte tidigare... (kolla svansen).