I början stördes jag litet över att något fattades hos Zelda: hunddoften. CC luktar nämligen inte som flertalet andra hundar - vi människor upplever dem som i stort sett doftlösa. Det var som att bita i ett äpple som inte luktade äpple, eller en pepparkaka som inte luktade pepparkaka. Något av upplevelsen gick förlorad.
Nu har jag vant mig. Jag är nu helt tillfreds med min doftlösa lilla hund, hennes doftlöshet bidrar litet till hennes diskreta mystik...
Bild: Lady Whitefang's Winged Angel© Gunn Aas Shaw
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar