Vilda Matilda? Pippi?

Gårdagens händelser kunde fylla tio inlägg, jag får begränsa mig! Här kommer en kortversion:
Stella gick i koppel på gatan för första gången (det gick bra, fast jag misstänker att hon inte upptäckte att hon satt fast). Hon kom på att det händer trevliga saker när hon sitter, så hon började sätta sig förväntansfullt i tid och otid. Att det finns ett ord kopplat till sittandet har inte riktigt trängt in.
Vi åkte ut till Djurgården, där fick hon äntligen gräs under tassarna igen. Nu plötsligt kom en ny sida av hennes personlighet fram. Hon satte av efter en koltrast, åt hästspillning, rymde ur trädgården (genom ett osannolikt litet hål i staketet) fast jag stod bara en meter bort. Vi hälsade på en granne, hon gick hela vägen själv, följde med hur fint som helst. Och så sprang hon. Runt runt. Fram och tillbaka. Vi busade på gräsmattan, jag påminde mig om att det var rätt hårda tag när hon lekte med de andra hundarna så jag tog i litet mer än jag gjort tidigare.
Plötsligt kändes det inte så aktuellt med ett glamouröst namn, ett sådant som jag har letat efter de senaste dagarna. Tankarna gick nu istället till Vilda Matilda, Busiga Betty eller Pippi som i Långstrump.
Det blir nog ingen brist på utmaningar framöver!
Jag ska inte klaga. Ett av skälen till att jag föll för just Stella/Pippi var att hon verkade litet mer självständig än bröderna.