Som ni kanske minns har vi tränat position genom att använda ett block, eller en bok, som Zelda stått på med framtassarna. Så småningom har jag använt mindre och mindre markörer för var tassarna ska vara, nu är vi nere i en liten pappersbit. Nu kommer det intressanta - hur har Zelda uppfattat situationen?
Det ser ni på klippet - det är så spännande att träna, det är ju där man blir brutalt upplyst om vad hunden egentligen har dragit för slutsatser av mattes/husses pedagogiska ansträngningar...
PS - Bland det bästa som händer just nu är att Zelda tränar med viftande svans och allmänt positiv attityd. Det har tagit lång tid - hon har varit rädd för klickern, rädd för targetsticken, rädd för mina fötter, obekväm i situationen. Det går så oerhört mycket lättare nu när hon kan koncentrera sig på uppgiften utan att samtidigt oroa sig för sin säkerhet. Jag blir så glad!